"Kommunerna kämpar med skolplaneringen"

Barnafödandet minskade under 1990-talet och det har påverkat kommunernas planering av skolor. De små barnkullarna har numera nått gymnasiet, som hade 17 000 färre elever i år, men snart måste kommunerna brottas med motsatt utveckling i de lägre årskurserna.

Mellan 2000 och 2010 växte barnafödandet stadigt, framför allt i storstadsregionerna. Färska siffror från Skolverket visar att förskolan aldrig haft så många barn i verksamheten tidigare, vilket också beror på att allt större andel väljer förskola för sina barn. 

Nu börjar de betydligt större barnkullarna att kliva in i skolsystemet – och det ställer nya krav på skollokaler.
– Kommunerna kämpar med planeringen eftersom det är många faktorer som påverkar. Även om man bor på ett ställe är det inte säkert att man vill gå i skola där eller det kan etableras en friskola där. Så lång framförhållning som två år kan man inte ha, säger Per-Arne Andersson, direktör för avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Han tror att lärarlegitimationsreformen kommer att innebära nya utmaningar för kommunernas skolplaner.
– De nya kraven på behörighet kommer att påverka hur stora arbetsplatser man behöver skapa för att kunna erbjuda heltidstjänster för lärarna så att de inte behöver resa mellan skolor eller jobba med något annat vid sidan om, säger Per-Arne Andersson.
Så du tror att skolorna kommer att bli större?
– Vi som organisation kommer att behöva diskutera den här frågan framöver; hur ska vi få behöriga lärare till alla åldrar och ämnen. Jag märker i samtal att många undrar hur vi ska klara det här. Den aspekten kommer att tillkomma när man diskuterar nedläggning av skolor, förutom kvalitet och ekonomi.