Kommunrankning: Hylte i botten
Lärarna trivs i Hylte, trots bottenplaceringen.
– Det är lika roligt att jobba som förut, även om det är oroligare i klassrummen, säger Gunnel Fabricius, lärare på Örnaskolan i Hyltebruk
Hylte kommun har problem.
Stora problem.
– Det är inte roligt att hamna i botten på listan, säger Tommy Edenholm, ordförande för barnoch
ungdomsnämnden i Hylte kommun.
Det har gått utför för skolan i småländska Hylte. Från plats 264 i fjol till bottennotering i årets rankning.
Nästan var femte elev, 18,7 procent, i nian blir inte gymnasiebehörig mot 1,2 procent i Tanum
som liggger i topp.
Drygt var tredje får underkänt, 37,3 procent, i minst ett ämne. Bäst i den kategorin är Arjeplog med 3,1 procent.
I samtliga sex kategorier som ligger till grund för Skolvärldens rankning ligger Hylte kommun
långt under riksgenomsnittet.
Men problemen slutar inte där. När Skolinspektionen granskade kommunen i fjol var kritiken
förödande på punkt efter punkt.
Bland annat riktades skarp kritik mot att högstadieskolan saknade verkningsfullt arbete mot mobbning och kränkningar.
Kritiken har gjort att skolfrågorna blivit politiskt sprängstoff i kommunen.
– Vi jobbar med ett åtgärdsprogram. Men exakt vad som ska göras är inte bestämt än, säger Tommy Edenholm.
Han tillhör det lokala partiet Kommunens Väl som sedan valet i höstas styr kommunen tillsammans med den borgerliga alliansen.
– Att förbättra resultaten i skolan är prio ett. Men samtidigt handlar det om ekonomi. Vi har
trots allt bara en plånbok.
Ur den plånboken togs drygt 39 000 kronor per elev 2009, att jämföras med ett riksgenomsnitt på knappt 42 500 kronor.
Under sina snart tio år på Örnaskolan har Gunnel Fabricius sett en klar förändring. Till det sämre. Det är oroligare och stökigare i klassrummen och det har medfört att resultaten dalar.
– En förklaring är att de sociala problemen ökat i Hylte, säger Gunnel Fabricius, som undervisar i matematik, textilslöjd och biologi och dessutom är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.
Men oron finns även utanför klassrummen. Det har varit turbulent på skolan med flera rektorsbyten i tät följd. Dessutom har kommunen inte satsat tillräckligt med ekonomiska resurser på skolan, menar Gunnel Fabricius.
– Rektorn måste få avlastning. I höstas utlystes en tjänst som biträdande rektor, men den drogs in innan den tillsattes. Men nu har politikerna lovat att avsätta pengar till den. Hur det blir med studie- och yrkesvägledaren som inte tillsatts vet jag inte. Nu har rektorn som är gammal syv:are tagit det också.
Hylte kommuns njugga inställning märks i lönekuverten. Kommunen ligger långt ner i löneligan och i grannkommuner som Halmstad och Gislaved är lärarlönerna högre.
Är det några lärare som lämnar kommunen för högre lön i grannkommunerna?
– Nej, egentligen inte. Vi trivs trots allt väldigt bra här. Själv tycker jag att det är lika roligt att jobba som när jag började i mitten av 1970-talet.
Att Hyltebruk är en bruksort kan också vara en förklaring till de skrala resultaten, menar Gunilla Fabricius. Många vet att det väntar ett jobb på bruket, även om skolresultaten är dåliga.
– Motivationen saknas bland många elever, främst pojkar.
Hur försöker ni öka elevernas motivation?
– Prata om det så mycket som möjligt. Sedan krävs det mer resurser, fler speciallärare och specialpedagoger. Den nya majoriteten i kommunen, Folkpartiet, Centern och Kommunens Väl, ett lokalt parti, har lovat att satsa mer på skolan. Jag hoppas verkligen att de gör det.