Komvux – den glömda skolformen
Komvux har i det tysta bytt skepnad. Nio av tio elever på grundläggande nivå är idag utlandsfödda och för många av dem riskerar studerandet bli en farlig skuldfälla. Trots mer välutbildade elever sjunker betygen.Men vi börjar på komvux i Helsingborg.
I klassrummet en trappa upp nöter man question tags. ”It is Jill’s birthday, isn’t it?” säger läraren Ann Boreson, och klassen upprepar i kör. En av studenterna är Aqba Ar-Rawi, en 37-årig Landskronabo, med ett särskilt syfte med sina komvuxstudier.
– Den 1 mars måste jag vara klar med engelskan, då ska jag söka till polishögskolan. Jag tror att jag ska klara det, det är inte jättesvårt. Grammatiken och det teoretiska kan jag, jag behöver bara bli lite bättre på den praktiska delen, att prata och förstå.
På ett sätt är Aqba Ar-Rawi väldigt otypisk för komvux – han är man. 80 procent av de studerande är nämligen kvinnor. Hans klasskompis Merdiya Kardas är en av dem.
– Tandsköterska är ett jobb som jag funderar på. Det verkar vara ett bra jobb med bra tider. Men för att kunna söka den utbildningen behöver jag läsa in gymnasiebetygen. Jag räknar med att det kommer ta 1,5 eller kanske två år, säger hon.
Av de mellan 1 200 och 1 300 elever som är inskrivna på Gustav Adolfsskolan är cirka 75 procent utlandsfödda. På grundläggande nivå är siffran ännu högre: 90 procent.
– Att vi har många kvinnor på våra utbildningar tror jag beror på att många av de utlandsfödda männen har lite enklare att hitta sysselsättning. En del får jobb och andra startar eget. För kvinnorna återstår ofta utbildning som en väg ut i arbetslivet, säger Katharina Björkman, rektor för kommunens upphandlade vuxenutbildningar.
Helsingborg är en av de kommuner i landet där vuxenutbildningen har konkurrensutsatts mest. Bara var fjärde elev är knuten till den kommunala delen, resten – 75 procent – får undervisning i privat regi. Som tredje kommun i landet införde Helsingborg vid årsskiftet kundval för sina sfi-elever. Det innebär att den som antagits till utbildningen kan välja mellan åtta olika utförare som har godkänts av kommunen.
– Det fanns viss oro att den kommunala utbildningen skulle hamna i kläm, men det visade sig att över hälften av eleverna valde oss, vilket så klart var väldigt positivt. Men konkurrensen är stenhård och den stora frågan är hur man ska få ihop det här ekonomiskt med minskade elevgrupper. Och planeringsmässigt blir det självklart svårare, osäkerheten ökar, säger rektor Håkan Claesson.
– Samtidigt finns det en tydlig fördel. Motivationen ökar när eleverna själv får välja och de klarar kurserna på kortare tid än tidigare, inflikar Katharina Björkman.
Komvux är en utbildning i ständig förändring, påpekar Håkan Claesson. Över den senaste tioårsperioden har uppdraget och förutsättningarna förändrats. Men förändringen sker också i det lilla, i vardagen, på ett annat sätt än på en vanlig skola.
– Elevstrukturen förändras hela tiden. Jag måste göra om tjänstebeskrivningarna för lärarna varje termin. På sfi:n måste schemat läggas om varannan vecka, det tillhör vardagen, säger Håkan Claesson.
Fathi Jammal sitter lutad över en mattebok och tragglar vinkelsummor på olika geometriska figurer. Han är 50 år och i hemlandet Libanon jobbade han som revisor.
– Därför är matematiken egentligen inget nytt alls för mig, nu måste jag lära mig svenskan. Men något mer jobb som revisor blir det nog inte, det tror jag i alla fall inte, säger han.
Fathi Jammal pluggar matte på gymnasienivå. Klasskompisen Jetmira Kugi har läst svenska och kompletterat med en handelsutbildning på Folkuniversitetet. Hon hoppas att hennes komvuxstudier ska ta slut väldigt snart.
– Jag skulle gärna ha ett jobb i en butik, men det är svårt. Jag har sökt men än har jag inte hittat något. Det är tråkigt att gå hemma så därför tog jag den här kursen, det är alltid bra att bättra på engelskan. Men så fort jag hittar ett jobb, då slutar jag här.
