”Kontrollsamhället gör oss till en utsatt grupp”
Etiska dilemman och att hantera dem är en naturlig del av jobbet som lärare. Ofta går det av bara farten, men det kan uppstå situationer då en mer medveten yrkesetik kan vara ett bra stöd.
Lärarnas Yrkesetiska Råd grundades 2007 av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Ledamöterna består av två lärare från vardera organisation och två forskare med lärarbakgrund.
Rådet ska verka för:
Ökad kunskap om lärares yrkesetiska frågor
Kontinuerliga yrkesetiska diskussioner
Utvecklandet av ett gemensamt yrkesspråk
Lärares röst i debatten
En utveckling och revidering av lärares yrkesetiska principer
– Min grundinställning är att lärare är goda människor som vill gott. Men bara för att jag är lärare behöver jag ju inte ha ett yrkesetiskt tänkande, säger Susanna Sjögren, ledamot i Lärarnas Yrkesetiska Råd till Skolvärlden.
Rådets roll är att öka medvetenheten om läraryrkets etiska dimensioner och att utveckla yrkesetiska principer. Just nu lägger rådet mycket tid på diskussioner kring teman som tolerans och främlingsfientlighet.
– De här frågorna är framträdande i hela samhället just nu, inte minst på grund av valet. Och det är ju jättefrågor för oss som lärare. Det finns en tydlig läroplan som talar om demokratiska värderingar, allas lika värde, högt i tak och så vidare. Men hur ska man som lärare bemöta andras intolerans? Och hur tolerant är jag själv egentligen? Tycker jag att en nazist är lika mycket värd som alla andra? Det är svårt, säger Susanna Sjögren.
Hon utrycker en oro för det hon kallar för juridifieringen av skolan och läraryrket. Frågan är hur ökade inslag av juridik – Lärarnas ansvarsnämnd exempelvis – påverkar yrkesetiken.
– Man kan gömma sig bakom juridiken, och den kan påverka ditt agerande genom rädsla. En jurist gav mig ett exempel: ”Om du ber om ursäkt till en elev för att du till exempel brusat upp och höjt rösten, så har du samtidigt erkänt att du gjorde det, i juridisk mening”. Om vi går den vägen, vart hamnar vi då?
Tänker lärare så?
– Det ökade kontrollsamhälle har gjort oss till en utsatt yrkesgrupp, och det kan finnas en rädsla. Utrymmet för att sådant här ska ske finns där, och bara det gör någonting med oss. Hur påverkar det arbetsmiljön? Vi pratar om lärares status och så, men den kan urholkas på flera sätt, säger Susanna Sjögren.
Kan lärare vända sig till er för råd?
– Vi får in frågor till rådet då och då, som vi diskuterar på våra möten. Men våra uttalanden är inte direkt rådgivande på det sättet.
Till skillnad från juridiska instanser som Lärarnas ansvarsnämnd och Skolinspektionen syftar inte det etiska rådet till att ge svar på vad som är rätt eller fel. De brottas ofta med samma typ av frågor som ansvarsnämnden, men på ett problematiserande vis, för att försöka se hur en genomarbetad läraretik skulle kunna användas som vägledning i svåra situationer.
– Vi diskuterar en del ärenden som kommer upp i ansvarsnämnden. Vad blir man anmäld för, vilka är det som anmäler och så vidare. Det handlar ofta om att den yrkesetiska koden har brustit på något sätt. Det vi är intresserade av att se – utifrån ett yrkesetiskt perspektiv – är hur man kunde ha stöttat eller tänkt annorlunda. Men vi uttalar oss inte i specifika fall, vi är inget rättesnöre. Vi jobbar med människor och det finns inget facit, säger Susanna Sjögren.
Hon jämför med läkaretiken, som har en tydligt vägledande funktion när professionen står inför svåra dilemman.
– Vi skulle önska att det oftare gick att luta sig mot en läraretik på motsvarande sätt. Vi är inte riktigt där än.