Kreativt businesstänk motiverar elever

Enligt läroplanen ska skolan bidra till att alla elever utvecklar ”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra skolgången från start till mål, heter det i läroplanerna.

Men kunskapen om vad entreprenöriellt lärande faktiskt får för effekter i skolan, på kunskapsinhämtningen och på elevernas resultat, är obefintlig.

– Det finns inga utvidgade eller längre studier som visar om entreprenöriellt lärande har några effekter på elevernas lärande. Det som finns är antaganden. Men lärare som har jobbat på det här sättet en tid vittnar ofta om att elevernas motivation ökar, säger Eva Leffler, forskare vid Umeå universitet.

Hon leder ett treårigt projekt om entreprenöriellt lärande som forskningsinstitutet IFOUS startade förra hösten. Syftet är att klarlägga sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevernas resultat. 13 skolhuvudmän från olika delar av landet deltar och finansierar tillsammans med Svenskt Näringsliv.

Eva Leffler säger att det fortfarande finns en hel del missuppfattningar kring begreppets innebörd.

– Det finns en föreställning om entreprenören som en kapitalist eller nyliberal person som bara fokuserar på ekonomisk vinning. Bland en del lärare finns det farhågor kring vad det är vi ska fostra våra elever till. Sedan finns det ju alltid en oro för sådant som är nytt och som man inte känner till.

Men att tolka det entreprenöriella lärandet som att alla elever ska fostras till att bli egenföretagare är ett misstag, menar Leffler.

– Om man läser vad som står skrivet i läroplanen så framgår det att det i grundskolan handlar om ett förhållningssätt till lärande. På gymnasiet handlar det om både ett förhållningssätt och om rent entreprenörskap, men värdena som skapas behöver ju inte vara ekonomiska, det kan också handla om sociala och kulturella värden, säger hon.

Camilo von Greiff, forskningsledare på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, menar att införandet av det entreprenöriella lärandet innebär en risk för mer flumpedagogik.

– Det främsta problemet är att begreppet mig veterligen inte är definierat vilket öppnar upp för vetenskapligt ogrundade tolkningar som kan vara ineffektiva för elevernas kunskapsutveckling. Jag ställer mig också skeptisk till att staten tvingar på lärare, rektorer och huvudmän vissa former för hur undervisning ska bedrivas.

Kan man inte se det entreprenöriella lärandet som en naturlig utveckling av skolväsendet?

– Nej, en naturlig utveckling av skolväsendet vore att utbildningen i högre utsträckning baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med den nya skollagens skrivningar, säger Camilo von Greiff.

Genomslaget för det entreprenöriella lärandet är på inget sätt en isolerad svensk företeelse. De flesta EU-länder har numera infört begreppet i sina skoldokument och entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

– Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är två helt olika saker. Det första kan vara ett ämne eller en del av ett ämne på gymnasieskolan och kan där säkert ha en plats. Det senare är som sagt odefinierat men tycks vara mer ett synsätt som ska prägla hela undervisningen. De viktiga förmågor som initiativkraft och engagemang som synsättet sägs bidra till att utveckla finns sedan länge med i skolans styrdokument så på ett sätt slår man in öppna dörrar, säger Camilo von Greiff och lägger till:

– En tolkning av begreppet som tycks vara spridd är att eleverna i hög grad ska söka sin egen kunskap och att lärarna främst ska agera som ”handledare” eller ”coacher”. Min läsning av forskningen på området säger mig att ett sådant förhållningssätt inte har stöd i forskningen utan snarare tycks vara ideologiskt motiverat.

Lärarkåren verkar aningen splittrad inför det entreprenöriella lärandet. En av dem som tagit till sig begreppet och verkligen brinner för det är Sofi Holmgren, lärare i samhällskunskap, historia och entreprenörskap på Hässleholms tekniska skola.

– För mig handlar entreprenörskap om drivkraft, att få eleverna att växa och brinna för något. Som lärare är det vår främsta uppgift och med entreprenörskapet kan man utveckla de här sidorna hos eleverna på ett väldigt konkret sätt, säger hon.

Sofi Holmgren arbetar också som UF-coach inom Ung företagsamhet. När Skolvärlden träffar henne är hon på UF-mässa i Helsingborg och stöttar fyra av sina elever som startat tillverkning av klockor i trä.

– Ung företagsamhet är ett av de redskap som jag använder mig av. Att starta ett företag är ett bra sätt att öva sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att man lyckas, det viktiga är att man utvecklas, lär sig och växer som människa, säger Sofi Holmgren.

Men hon säger också att det är svårt att få det entreprenöriella lärandet att genomsyra undervisningen i alla ämnen. Det är mycket annat man som lärare ska hinna med och tvingas prioritera.

– Hittills tror jag att många lärare har skjutit det här ifrån sig och tänkt att ”det kan väl någon annan sköta”. Alla har ju sina kursmål som ska uppnås, och det går före. I grunden tycker jag att införandet av entreprenöriellt lärande är något bra, men frågan är om det måste omfatta alla lärare i alla situationer.

Så kan du arbeta

• Entreprenöriellt lärande är inte ett vanligt grupparbete, det är en process. Du som lärare måste delta och coacha, guida, pusha och visa passion.

• Låt eleverna hitta vägen mot målet men var vid deras sida som bollplank. Ge utrymme för elevernas kreativitet och självständighet. Ta till vara elevernas egna lösningar på problem. Kom ihåg att även om allt går snett så lär man sig av det också.

• Du som lärare måste föregå med gott exempel i ditt ledarskap. Du måste visa att du tror på det du gör. Våga visa passion och var lite galen. Ge eleverna ansvar men sätt tydliga gränser. Markera om gränserna överträds.

• Se till att arbetsuppgifter och uppdrag är verklighetsanknutna. Lägg ribban högt genom att visa goda exempel, gärna dina egna, för att öka trovärdigheten.

• Utsätt eleverna för skarpt läge så att de utmanas och förlägg undervisningen i ”verkligheten”. Delta exempelvis i FN-rollspel, tävlingar eller seminarier. Åk på studiebesök på företag och försök etablera samarbeten.

• Arbeta i projektform. Börja i liten skala med ett ämne och koppla sen på flera.

• Arbeta med Ung företagssamhet eller övningsföretag. Företagsformen är en bra modell för att stimulera initiativ-tagande och problemlösning.

• Använd etablerade koncept som ”Finn upp” och ”Framtidsfrön”.

• Ha ett tydligt mål och deadline.

• Arbeta med ledarskap och gruppdynamik. Sträva efter att skapa fungerande grupper. Backa inte för konflikthantering.

• Använd ”udda” redovisningsformer.

• Utvärdera och reflektera, både över själva processen och ämnesområdet. Låt lärdomarna och kunskaperna sjunka in.

Källa: Sofi Holmgren, Skolverket och Forskning.se.

Detta säger läroplanerna

Grundskolan: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.

Gymnasiet: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier”.