Yrkesetik

Kritiken: Tidöavtalet kan tvinga lärare att ange elever

Yrkesetiska rådet

Statsminister Ulf Kristersson under presentationen av Tidöavtalet. David Lifmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet samt ledamot Lärarnas yrkesetiska råd.

Utdrag ur Lärarnas yrkesetik

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning:

  • Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
  • Vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa.
  • Påtala och engagera sig mot sådana utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna.
  • Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på.
  • Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer.

Lärarnas Yrkesetiska Råd består av fyra yrkesverksamma lärare och två forskare med lärarbakgrund. Rådet är grundat av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gemensamt. Läs mer på Lararesyrkesetik.se.

Tidöavtalets skrivelser om anmälningsplikt står i direkt konflikt med lärarnas yrkesetik.
Nu uppmanar Lärarnas yrkesetiska råd politiken att inte tvinga lärarna välja mellan att följa nya regelverk eller sin egen yrkesetik.
– Lärare är satta att undervisa, inte utföra Migrationsverkets eller Polisens uppgifter, säger David Lifmark, rådsledamot.

Lärare har inte sällan kännedom om elever och vårdnadshavare som lever gömda i landet. I enlighet med FN:s barnkonvention och lärarnas yrkesetik är det information som inte sprids vidare. I skolan är barnets rätt till undervisning överordnat andra hänsyn.

Den ordningen utmanas av Tidöavtalet som utgör grunden till Ulf Kristerssons regeringsunderlag. Där kan man läsa att ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.”

Stick i stäv med yrkets vardag

Som företrädelsevis kommunalt anställda myndighetsutövande tjänstemän omfattas lärarna av den formuleringen. Men den går stick i stäv med professionens egna värderingar och yrkesvardag.

– Grunden i yrkesetiken är ”eleven alltid i centrum”. Man ska vara varsam med information, och inte vidarebefordra den om det inte är för elevernas bästa, säger David Lifmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och ledamot av Lärarnas yrkesetiska råd.

Det skulle dessutom rent praktiskt vara svårt att genomföra vettig undervisning om vissa av eleverna i klassrummet är rädda för läraren, menar han.

– All undervisning bygger på att det finns en förtroendefull relation. Om vi skulle vidarebefordra information som de här eleverna är livrädda för så försvinner den förtroendefulla relationen. Det är bara att föreställa sig den eleven som sitter där och är rädd konstant, eller inte litar på läraren i allmänhet. Det går ju inte, säger han.

Tidöavtalets skrivning kompletteras med passagen ”Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

David Lifmark ser det som avgörande att lärarna omfattas av ett sådant undantag från informationsplikten, om förslaget i övrigt klubbas igenom.

– Lärare är satta att undervisa, inte utföra Migrationsverkets eller Polisens uppgifter, säger han.

Viktigt att få stöd av kollegor

Skolvärlden har tidigare skrivit om hur läraren Sara Bruun utsattes för påhopp efter att hon berättat på twitter att hon har elever som är oroliga över valresultatet. Trots att hon inte uttryckte en egen åsikt utan endast berättade om oroliga elever väckte inlägget twitterhögerns vrede.

David Lifmark menar att det ur ett yrkesetiskt perspektiv är viktigt att lärare som hamnar i en sådan situation får stöd av sina kollegor.

– Det är viktigt att de lärare som berättar i sociala medier om vad de upplever som lärare, och som får den här skitstormen över sig, att de har kollegor som stödjer dem. Det är den kollegiala delen av yrkesetiken.

”Oroväckande att inte våga”

I Sara Bruuns fall berättar hon att väldigt många hörde av sig direkt till henne med sitt stöd, men drog sig för att uttrycka det offentligt i kommentarsfälten. Av rädsla för att själva hamna i samma sits.

– Det är oroväckande att man som lärare inte vågar stå för vad som är rätt. Det är helt förståeligt, men det är oroväckande, säger David Lifmark.

I det sista stycket av lärarnas yrkesetik står att ”Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer”. Där ställs således yrkesetiken över regelverk som står i konflikt till den.

Hoppas lagen inte ska gälla lärare

– Det är rimligt att det finns en demokratisk styrning av skolan. Men yrkesetiken för lärare och andra professioner är bland annat till för att skydda professionen från politiska beslut som kan skada elever.

I det hypotetiska scenario där dagens punkt i Tidöavtalet har blivit en lag som omfattar lärarkåren tror han att merparten av lärarna ändå skulle hålla fast vid yrkets principer. Men framför allt hoppas det yrkesetiska rådet att regeringen undviker att ställa lärarna inför det valet.

– Vi hoppas ju att den här lagen, om den alls kommer till, inte kommer gälla lärare. Då kommer inte det yrkesetiska problemet att uppstå, säger David Lifmark.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm