Lärare under extrem betygshets

Svenska elever får allt bättre betyg. Att antal elever med högsta betyg i alla ämnen i gymnasiet till exempel, har under det senaste decenniet ökat nästan 30 gånger. 
Det mesta talar dock för att elevernas kunskaper inte har stigit i samma takt, utan att det handlar om betygsinflation. 
Höga betyg har blivit ett effektivt sätt för skolor att locka till sig elever, inte minst i kommuner med flera konkurrerande skolor. Och ju fler elever, desto högre ersättning (skolpeng). 

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 000 betygsättande grund- och gymnasielärare över hela Sverige i vilken utsträckning de utsätts för påtryckningar när de sätter betyg. Undersökningens resultat är skrämmande. 

Några exempel:
• Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från rektor (eller motsvarande) om att sätta högre betyg än vad de från början tänkt.
• I kommuner med konkurrerande skolor har var fjärde betygsättande grundskollärare utsatts för påtryckningar.
• Nästan 40 procent av de lärare som utsatts för påtryckningar uppger att det varit frågan som systematiska påtryckningar.
• En tredjedel av lärarna uppger att påtryckningarna – som nästan alltid handlar om behovet av högre betyg, inte lägre – har påverkat deras betygsättning.
• Drygt fyra av tio lärare (44 procent) anser att det sätts för höga betyg i förhållande till betygskriterierna.

Ofta sker påtryckningarna i enskilda samtal mellan rektor och lärare eller vid något personalmöte. Lärare vittnar i undersökning om personliga konsekvenser av betygsättningen, till exempel i samband med löneförhöjningar, eventuell bonusutdelning eller möjligheter att behålla jobbet. Det tycks vara betydligt vanligare i friskolor än i kommunala skolor att det finns ett samband mellan ”bra” betyg och lärarens lön. Det gäller framför allt friskolor som ingår i en koncern.

En lärare berättar i undersökningen:

”Påtryckningarna yttrar sig som att vi i början av varje termin, innan eleverna börjar, jobbar ungefär två veckor och då är det upp till varje ämneslärare att sätta en prognos på vad hon eller han anser att utfallet bör bli i årskurs nio i just sitt ämne. Sen görs det en procentsats på hur många G, VG och MVG sätts, alltså hur utfallet förmodligen kommer att bli. .. Den här rapporten gör jag och den sammanställs och skickas till huvudkontoret som snabbt replikerar, oftast, att ’det här är alldeles för lite, ni kan inte bara ha så många procent som är MVG eller VG utan ni måste komma med en bättre siffra;. Så här dåligt kan det inte vara för det var mycket bättre förra året’. Så det tas ingen hänsyn till vilken typ av elevkullar man har eller andra förutsättningar. Det är liksom mjukvara vi jobbar med, det är ju inte så att vi står och räknar pappersmuggar liksom… Då kommer det här tillbaka, inte skriftligen till mig, men det kommer till rektor som kommer till mig och säger att ’du det här går inte, finns det inga möjligheter, hur ser det ut för den här personen och är vi säkra på att och så vidare, ’jag vill att du ser över det här en gång till och vi bör komma upp i den här procenten.”

Enligt läraren påverkar prognoserna – och i vilken utsträckning de uppnås – lönen. Det är dock inte bara rektorer eller skolledningar som försöker förmå lärare att sätta höga betyg. Två tredjedelar av lärarna uppger att någon annan än rektor (eller motsvarande) har försökt påverka deras betygsättning, i huvudsak elever eller föräldrar.

Enligt undersökningen är föräldrar till elever som går i skolor i kommuner där det är konkurrens om eleverna mer benägna att försöka påverka betygsättning än andra.