Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

På Borås kommuns hemsida står det ”Lust att lära – möjlighet att lyckas”. Det är visionen som ska inspirera allt arbete i kommunens förskolor och skolor.

Skolinspektionens rapporter efter tillsynen 2016 visar en annan bild. Kommunen riskerar 4,7 miljoner kronor i vite för brister på totalt fem skolor.

Studiero och måluppfyllelse för alla skolor har varit på tapeten de senaste dagarna. Men situationen i Borås har visat sig vara akut, vilket också framstår i den lokala debatten.

Bland bristerna som Skolinspektionen redogör för finns skolor som inte ger elever den undervisning de har rätt till, och som ger betyg i svenska som andra språk till elever som inte har fått undervisning i ämnet.

– Jag har fått signaler om att det pågår på flera ställen. Min gissning är att det handlar om ekonomiska problem och att man inte klarar att organisera det. Och det är jätteallvarligt, säger Anne Philo, kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Borås.

Kommunen brister också i att ge särskilt stöd till elever som behöver och att följa upp och åtgärda bristande kunskapsresultat. En skola har så dålig studiero att lärarna inte har tid att undervisa, utan tvingas koncentrera sig på att försöka hålla ordning.

Tills nyligen har kommunen varit indelad i fyra enheter med förvaltningar som varit ansvariga för flera verksamheter.

– Det har saknats fokus på skolproblemen. Tillsammans med bristande kontinuitet för rektorerna och lärarna gör det att många lärare slutar och så kommer det nya som inte är utbildade, säger Anne Philo.

Pär Arvidsson Fäldt är ny förvaltningschef för utbildningsförvaltningen, men avböjer att kommentera innan han diskuterat de akuta åtgärderna tillsammans med Skolinspektionen. Det finns en långsiktig handlingsplan framtagen.

En av skolorna som hotas av böter är Rångedalaskolan, vitet är satt till en miljon kronor.

Anledningarna är bland annat att de brister i särskilt stöd, men också att det saknas underlag för bedömningen, vilket gör att eleverna har svårt att nå målen.

Skolan har också problem med studiero och det saknas elevhälsovård.

– En av de allvarliga bristerna som slår igenom på alla skolor är avsaknaden av elevhälsa, det saknas kuratorer och specialpedagoger och då är det svårt att genomföra stödet för lärarna, säger Richard Jennerhed, skolans rektor.

Han är den sjunde rektorn på sex år.

– Personalstyrkan byts ut så den lärare som jobbat längst började i oktober eller november 2015. Bristen på personal och ledning gör att ingen hinner ta tag i frågorna och det systematiska kvalitetsarbetet hänger inte med när man byter hela tiden, säger han.

De fem skolor som uppvisar de största bristerna har inga uppenbara likheter socioekonomiskt.

– Jag tror att lönenivån för både rektorer och personal har gjort att det blivit alldeles för stor personalomsättning och då tappar man i kontinuitet och ofta kvalitet, säger Richard Jennerhed.