Lämnar grundskolan med sämre betyg

Tabellerna här bredvid visar hur stor andel av eleverna som gick ut årskurs nio förra året som var behöriga att studera på gymnasiet, det vill säga hade lägst betyget godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk.
Enligt Skolverkets statistik var drygt nio av tio elever med svensk bakgrund (91,2 procent) behöriga att läsa vidare. Bland eleverna med utländsk bakgrund var andelen betydligt lägre, 84,2 procent.
Bland elever som är födda utomlands var det enbart 64,2 procent som var behöriga att studera på gymnasiet. En del av skillnaderna kan förklaras av att många invandrarbarn kommit sent till Sverige och därför bara gått i svensk skola under några år. Men bara delvis. Även bland barn som invandrat till Sverige före årskurs ett är andelen som är behörig studera vidare på gymnasiet lägre än bland barn med svensk bakgrund, 84,6 procent jämfört med 91,2 procent.

Skillnad mellan länder

Som grafiken här bredvid visar skiljer det även mycket mellan barn som invandrat från olika länder. Bland barn med brittisk bakgrund är det bara ett par procent som inte är behörig att studera på gymnasieskolan efter nio år i svensk grundskola. Bland barn med turkisk bakgrund är det mer än 30 procent.
– Jag tycker att det är upprörande stora skillnader. Enligt skollagen ska vare sig etnicitet, kön eller social bakgrund spela någon roll för elevernas möjligheter att ta sig igenom skolan på ett bra sätt, säger Lena M Olsson.
– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Den klarar det till och med sämre i dag än för 20 år sedan.
Thomas Johansson (S), ordförande i utbildningsnämnden i invandrartäta Södertälje, säger att han inte är förvånad över att många barn med utländsk bakgrund lämnar den svenska skolan med sämre betyg än barn med helsvensk bakgrund.
– Det som påverkar resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund, men också eventuell invandrarbakgrund. Ofta hänger dessa dessutom ihop. Växer man upp i ett bostadsområde där i princip ingen pratar svenska, där man klara sig ett helt liv utan att byta modersmål, blir det svårt att klara skolan.
– Skolorna gör förstås skillnad. Men det krävs också att segregationen i samhället minskar. I dag ökar den i stället. Det finns tredje generationens invandrare som till och med pratar sämre svenska än sina föräldrar.

Fritt skolval

Enligt Lena M Olsson på Skolverket tenderar den växande boendesegregationen i kombination med det fria skolvalet att skillnaderna mellan skolorna ökar.
– Elever med likartad bakgrund söker sig till samma skolor. Den homogena elevsammansättningen är framförallt problematisk för dem som inte har kraft eller möjlighet att ta sig ifrån sämre skolor. Den blir en spiral nedåt.
Vad ska man göra åt det?
– Det är en politisk fråga. Men forskning visar att goda skolresurser betyder mest för elever med sämre studieförutsättningar. I dag fördelas resurserna i stor utsträckning som en summa per elev oavsett barnen behov. De kompensatoriska tilldelningarna är blygsamma, säger Lena M Olsson.