Läraren styr elevers samhällsintresse
Läraren kan ha en avgörande betydelse för om unga får upp ögonen för politik och samhällsfrågor – eller börjar misstro samhället. Det framgår av en ny forskningsrapport.
– Vi har sett flera exempel på det, säger en av rapportens författare, Erik Amnå.
- Ungdomars politiska utveckling är slutrapporten från ett forskningsprogram som sträckt sig över fem år.
- I programmet har ett tvärvetenskapligt team av 15 forskare följt utvecklingen av ett stort antal ungdomars intresse för politik och samhällsfrågor.
- Totalt ingick 4 000 individer mellan 13 och 30 år i studien samt deras bästa vänner och föräldrar.
- Här kan du läsa rapporten.
Skolan har en stor betydelse för ungdomars politiska utveckling.
Vi ser lärarens betydelse för att väcka det politiska intresset. Det kan handla om att en lärare uppmärksammar ett intresse och leder eleven vidare, till exempel genom att tipsa om en internetsida, säger Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet.
Men det handlar inte bara om att få eleverna intresserade av politik och samhällsfrågor, utan också om att skapa ett förtroende för samhället i stort.
Elever ser sin lärare som en representant för samhället. Om en elev inte får komma till tals ser vi att läraren kan förstärka en känsla av underlägsenhet och att samhället står för en viss åsikt och förtrycker alla andra åsikter. Det är farligt, säger Erik Amnå och drar en parallell till utvecklingen i USA och Europa, där högerpopulister vinner mark.
– Lärare som behandlar alla elever rättvist som lyssnar och låter alla ha ett ord med i laget undergräver populisternas arbete. Så kan man uttrycka det.
Han ser också samhällsdebatten i skolan som en rättvisefråga. SOM-institutet hissar i sin senaste rapport varningsflagg för en ökad polarisering i samhället. Enligt Erik Amnås rapport har sociala mediers inträde i ungas liv förstärkt de klyftor som redan finns mellan grupper som tar del av samhällsdebatten och de som är ointresserade.
– Skolan är vår enda chans att nå alla grupper. Här ska alla ha samma förutsättningar för att bli tagna på allvar och bli delaktiga.
Frågan är hur högt i tak det är i skolan i dag. Enligt Sveriges Elevkårers ordförande Emil Gustavsson finns en överdriven ängslighet bland lärare och skolledare.
– Det finns skolor där man måste få budskap godkända innan man sätter upp affischer på skolområdet. Det är inte tillåtet enligt Skollagen. Man får ta ner affischer om de stör ordningen, men inte censurera på förhand.
Han tycker att vuxna i skolan missuppfattat trygghetsuppdraget.
– Skolan blir som en skyddsbubbla som inte har förankring i samhället utanför. Allt som är stötande och som kan skapa polemik ska bort. Men det är i diskussionen man upptäcker vem man själv är och vad man tycker.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén håller med om att man borde våga diskutera mer i skolan. Men hon ser en ängslighet bland sina medlemmar.
– Vi tycker att det är superviktigt att olika åsikter får ventileras och mötas, särskilt i dag då våra medlemmar ser den ökade polariseringen även i klassrummen. Det är ju vårt uppdrag att stärka demokrati och förmåga att uttrycka åsikter, oavsett om det gäller kemi eller samhällskunskap. Men det finns en rädsla och en försiktighet hos lärare i dag. Man är rädd för att inte bli uppbackad av sin rektor i hur man hanterar en konflikt, eller att få föräldrar emot sig.
För att stärka lärarna i sitt uppdrag krävs utbildning – och tid, enligt Åsa Fahlén.
– Det handlar ju också om att läraren ska kunna stå kvar efter lektionen och svara på frågor. Och kanske ta hand om konflikter som riskerar att uppstå. De måste ha tid att bygga relationer. Den tiden finns inte i dag.