Lärarna: Skolverket är för osynligt och otydligt

Vid lunchtid är det full fart på Kålltorpsskolan i de östra delarna av Göteborg. På skolgården rusar många av skolans nästan 500 elever omkring, och i jämförelse är det väldigt tyst och lugnt i arbetsrummet där Johan Häggman, lärare i idrott och religion, och Mimmi Nilsson, lärare i svenska och matte, möter upp. 

De säger först att de är ”ganska likgiltiga” inför Skolverket. Det är en myndighet som finns någonstans i bakgrunden men inte märks i vardagen. Båda har dock deltagit i utvecklingsinsatser. För några år sedan var Johan Häggman med i ett projekt om genus och normer där lärare från flera närliggande skolor träffades regelbundet under en termin och testade olika uppgifter i klassrummet.

– Jag gick igång på det och i slutet åkte vi upp till Stockholm för att presentera vad vi gjort. Det var lärare från hela landet som deltog och allt skulle publiceras i en bok. Men boken blev inte av. Det fanns inte tid och pengar kvar. Det kändes typiskt Skolverket. Vi blev väldigt sura för vi tyckte det fanns så mycket bra material som borde spridas.

Han säger också att grundmaterialet som användes i studieträffarna var förutsägbart. De övningar som presenterades hade alla testat tidigare. Det känner Mimmi Nilsson igen från Mattelyftet.

– Jag och många andra känner redan till de modeller som tas upp. Jag vill ha något nytt. Men det som är bra med Mattelyftet är att det startar upp pedagogiska diskussioner. Det är vi inte så bra på annars, och det gör att vi snappar upp saker från varandra.

De är också överens om att Skolverket är otydligt. Johan Häggman som också är förstelärare med fokus på normkritik exemplifierar.

– När jag söker på normkritik på deras hemsida får jag över 200 träffar. Men det är oklart vad som är vad, och vad det är som gäller. Det är som att de duttar lite här och lite där. De skulle fokusera på färre saker och göra dem ordentligt i stället.

Lärarlegitimationerna är en annan reform som skapade mer kaos än tydlighet.

– Alla andra myndigheter i Sverige fungerar. Men inte Skolverket. Jag höll på att bli uppsagd eftersom det strulade med lärarlegitimationen, säger Mimmi Nilsson.

Samtidigt tror de att Skolverket sitter i en omöjlig sits. Johan Häggman jämför med rektorer: på liknande sätt som de är klämda mellan ett statligt uppdrag och kommunala eller fristående huvudmän, är Skolverket klämt mellan regeringen och sina målgrupper.

– Det verkar som att de producerar det regeringen vill och inte så mycket mer. Men frågan är vem som har bäst kunskap om skolan, regeringen eller Skolverket? Det är Skolverket, så de kanske borde få styra lite mer.

Om Johan Häggman och Mimmi Nilsson fick bestämma skulle Skolverket satsa mer på att förmedla konkreta tips och råd om hur lärare kan arbeta i klassrummet. Och de önskar sig mer dialog. Mimmi Nilsson säger att det är ”envägs-kommunikation” och Johan Häggman fyller i:

− De måste ut mer i verkligheten och inte bara sitta i Stockholm och producera material. De behöver få veta vad som händer på golvet.