Lärarnas röst påverkar

65 procent av väljarna anser att skolfrågan är avgörande eller spelar stor roll för vilket parti de kommer att rösta på i höstens val. Det visar en undersökning som Exqurio gjort på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.

– Skolfrågan har varit en bubblare länge. Sedan förra valet har vi fått en ny läroplan, ny skollag, lärarlegitimation – det har hänt saker och skolan har blivit omdiskuterad. Pisa-mätningen och den känsliga frågan om vinster i välfärden och hur det går ihop med demokratiuppfostran, har lyft fram skolan ytterligare. Och i dag står den än mer i fokus än tidigare, säger Johanna Ringarp, fil.dr. i historia vid Uppsala universitet.

Självklart har alla aktörer som är med och påverkar skolpolitiken också ett finger med i spelet. Det handlar om de politiska partierna, elev-
organisationer, föräldraorganisationer, Svenskt Näringsliv och inte minst de två lärarfacken.

– Våra granskningar visar att lärarfacken är en stark aktör som driver opinion kring många skolfrågor, säger Maria Jarl. Och det är viktigt i dag, för alla politiska partier, att ha lärarfacken med sig.

Bo Jansson tog över som ordförande för Lärarnas Riksförbund för ett och ett halvt år sedan. Men han har suttit i förbundsstyrelsen och drivit lärarnas frågor betydligt längre än så.

Han känner igen sig i att politikerna lyssnar och menar att de dessutom gör det mer och mer.

– Vi har medverkat till att sätta skolan på den politiska agendan. Metta Fjelkner satte Lärarnas Riksförbund på kartan och jag har fortsatt det arbetet. Vi har varit väldigt konsekventa i att påpeka de brister vi har sett och vi har varnat också, i möten med politiker, i artiklar, det handlar om ett enträget arbete. Och jag tror att till slut når man en punkt där utvecklingen syns, säger Bo Jansson.

Han berättar om ett exempel:

– I januari 2013 satt jag på en presskonferens med Miljöpartiet. Då föreslog jag att man skulle
ta bort de skriftliga omdömena i de årskurser där eleverna får betyg. TV4 gick igång och det blev snabbt en politisk fråga. Och under hösten beslutade regeringen att ta bort kravet på IUP i årskurs 6–9.

De områden som Lärarnas Riksförbund nått störst framgång inom rör lärarrollen och lärarsituationen. Det handlar om legitimationsfrågan, karriärtjänster, lärarutbildningen och skolans kunskapsuppdrag.

– Jag tror att i just de här frågorna så lyssnar politikerna särskilt noga till lärarfackens åsikter, säger Maria Jarl.

Sedan 1990-talet har ämneskunskaperna och ämneslärarnas frågor, som är de som Lärarnas Riksförbund driver hårdast, blivit mer framträdande i den politiska debatten.

– Skolans kunskapsuppdrag är en av mina hjärtefrågor. Vi har länge kämpat för det och har äntligen fått fokus på det. Nu kan vi prata om bildning igen, säger Bo Jansson.

Men att politikerna lyssnar innebär inte alltid att det blir precis som fackförbunden tänkt sig.

– Ta till exempel lärarlegitimationsfrågan som Lärarnas Riksförbund drev länge. När beslutet om att införa leg väl kom blev det ändå inte riktigt som förbundet tänkt sig, och så är det tyvärr ganska ofta, säger Johanna Ringarp.

Maria Jarl tror inte att politikerna skulle våga agera som de gjorde vid kommunaliseringen. Då fattade de beslut helt emot lärarnas vilja.

– Skolfrågan är så mycket viktigare i dag. Alla undersökningar visar medborgarnas intresse för den och att det ofta är den fråga som avgör vilket parti man röstar på. Den är en hetare fråga och då är det svårare att driva igenom politiska beslut emot lärarförbunden, med så många medlemmar, säger Maria Jarl.

För Bo Jansson fortsätter det enträgna arbetet för att förbättra villkoren för lärarna.

– Lärarna måste få tid till sitt jobb. Vi vill så gärna kunna göra ett bra jobb, men då måste vi också ha arbetsvillkor som tillåter det. När det gäller lönen så blev det ett trendbrott 2013, men uppvärderingen måste gå mycket snabbare och fortsätta länge till innan vi är nöjda.