ledarskap_martin_karlberg_0
Ledarskap

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”.
Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Ledarskapets plats i lärarutbildningen har diskuterats flitigt inom lärarkåren under de senaste åren. Uppsala universitet valde för några år sedan att göra en extrasatsning på ledarskap i lärarutbildningen – en unik sådan.

Martin Karlberg är universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han brinner för att utbilda blivande lärare i ledarskap i klassrummet och andra kunskaper som ger en effektiv undervisning.

– Det är jätteviktigt i dag att ha ett bra ledarskap i klassrummet. Under en ledarskapskurs som pågår i fyra till fem veckor lär vi studenterna allt vi kan för att bli skickliga på att leda elever. Sedan något år tillbaka fokuserar vi dessutom i hög grad på undervisningsfärdigheter och ledarskap under den verksamhetsförlagda utbildningen, säger Martin Karlberg.

Det är ett mycket gediget paket som universitetet erbjuder. Det är resultatet av en målmedveten satsning från institutionen sedan fem år tillbaka.

– Vi har satsat extra medel, undervisningstimmar och utvecklingsresurser för att alla studenter ska vara så väl förberedda som möjligt och bli goda ledare. 

Med begreppet ledarskap anses, enligt Martin Karlberg, att man har förmågan att skapa ordning och reda, skapa ett klassrumsklimat där alla får komma till tals, se till att erbjuda elever arbetsro och slutligen att man erbjuder regler, struktur och förutsägbarhet.

Under ledarskapskurserna får studenterna dels lära sig teorier och centrala begrepp för att man ska kunna prata om ledarskap, beskriva sitt eget ledarskap och ge återkoppling på andras ledarskap. 

– Studenterna får öva på olika centrala ledarskaps- och undervisningsfärdigheter. Till exempel att fånga intresse, motivera, anknyta till elevernas vardag när man ska undervisa, skapa struktur, lär sig övergångar från olika moment, lära sig sammanfatta, kontrollera att det sker ett lärande och avsluta lektionerna. Kortfattat kan man säga att lärarstudenterna lär sig att behärska lektionens olika beståndsdelar, säger han och tillägger:

– En annan viktig del i studenternas utbildning är att de får lära sig att analysera och påverka elevernas beteende. Modern beteendeanalys handlar inte om att man delar ut en massa guldstjärnor. Det handlar i mycket högre grad om att man som lärare ska titta på hur man skapar förutsättningar för eleven att bete sig i enighet med skolans förväntningar. Det handlar väldigt mycket om att skapa förutsättningar i stället för att bestraffa efteråt om eleven har gjort fel.

Vi förespråkar aktiva lärare med aktiv undervisning som inte är rädda för att leda.

Sedan studerar studenterna gruppsykologi. Vad som händer när man sätter ihop grupper med individer och vad ska man tänka på.

– Vi lär studenterna att man behöver ha ett situationsanpassat ledarskap. Det behöver inte vara så att man måste vara någon slags auktoritär ledare, utan ibland kan man faktiskt lämna över ledarskapet till eleverna. Men det ska man göra medvetet, sedan ska man ha en plan för att ta tillbaka det, säger Martin Karlberg.

Är det detta som utmärker en särskilt skicklig ledare i klassrummet?

– Ja, det skulle jag säga. Ett situationsanpassat ledarskap är något som utmärker en skicklig ledare.

Är det något särskilt som du trycker på extra under utbildningen?

– Ja, att forskningen är tydlig när det gäller elever och medbestämmande. Strävan ska vara att ge eleverna så mycket medbestämmande som möjligt, dels för att vi vill fostra demokratiska medborgare men det finns också forskning som visar att när elever i väldigt unga åldrar är med i hög grad och utformar undervisningens form och innehåll så presterar eleverna sämre, säger han.

Martin menar att när lärare abdikerar från sin ledarskapsposition, då börjar eleverna prestera sämre.

– Det ska inte tolkas som att lärare ska bestämma allt, utan snarare som att elever i kraft av mognad ska ha inflytande över undervisningens form och innehåll. Inte för mycket för tidigt.

– Jag skulle nog säga att vi försöker i någon mån göra upp med flumskolan. Vi förespråkar aktiva lärare med aktiv undervisning som inte är rädda för att leda. Vi förespråkar inte någon auktoritär katederundervisning men vi vill hjälpa till att utbilda lärare som tar undervisning och ledarskap på mycket stort allvar. De ska inte lägga ansvaret för undervisningen och lärandet i knät på eleverna, det är att svika eleverna, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm