Läraryrket bidrar mer än något annat yrke

Hur många unga människor med stora ambitioner satsar i dag på en framtid som lärare? Svaret är… inte särskilt många… Och det är ett gigantiskt problem för Sverige och många andra länder. En kompetent, trygg och ansvarsfull lärarkår är en av de allra viktigaste förutsättningarna för ett lands välfärd och konkurrenskraft.

Lärarens vardag är unik. Vilken annan yrkesgrupp har i sitt dagliga värv förmånen att få träffa, påverka och vägleda unga människor, ge dem utmaningar och framtidstro, ingjuta ett kritiskt tänkande och visa på valmöjligheter? Hur skickliga och ansvarsfulla blir våra jurister, sjuksköterskor och företagsledare om de inte får ett sådant bemötande i skolan?

Läraryrket är ett ledarskapsyrke och ledarskap handlar bland annat om att påverka andras tänkande. Utöver att kunna sitt ämne måste läraren vara tydlig och ha förmågan att konfrontera olika uppfattningar på ett klokt sätt. Vederbörande måste ha förmågan att få eleverna att känna ansvar och trygghet. Undervisningen måste anpassas till målgruppen i ett Kierkegaardskt perspektiv. Barn är olika och bör bemötas på olika sätt. Allt annat blir ett svek gentemot den enskilde eleven.

Det är en absolut nödvändighet att det ställs krav på eleverna. Krav är ju i grunden något oerhört positivt, det innebär att någon annan har förväntningar, tror på oss. Kraven bör vara positiva och konstruktiva om de skall leda till personlig utveckling och engagemang.

Dagens skola är ett resultat av oriktiga beslut och av utdragen vanvård. Skolan har på många sätt blivit en fritidsgård dit eleven går för att fördriva tid. Inte konstigt att Svenska 15-åringar tappar i kunskap i jämförelse med ungdomar i andra OECD-länder!

Många lärare betraktar sig som maktlösa, utan möjlighet att påverka sin situation. Ofta står valet mellan obetalt övertidsarbete eller sänkt kvalitet på undervisningen. De flesta väljer det första på grund av pliktskyldighet eller lojalitet vilket förr eller senare kräver sina offer i form av till exempel sjukskrivningar.

För att göra läraryrket attraktivt är det fundamentalt att det finns attraktiva löne- och arbetsvillkor. Det höjer statusen på yrket och får fler att söka till lärarhögskolorna.

Lärarhögskolorna i sin tur ska inte bara utbilda bra lärare utan sträva efter att utbilda de bästa, precis som framgångsrika företag inte nöjer sig med att göra en produkt eller en tjänst som är medelmåttig.

Skolan måste prioriteras av beslutsfattare och adekvata resurser måste ställas till förfogande. De pengar som avsätts måste användas klokt. En överdriven tro på teknik riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa. Många företrädare för skolan är glada och stolta över att de kan ge datorer till eleverna men på frågan om de kan fylla dem med lämpligt innehåll saknas ett tillfredsställande svar.

Elever behöver ha tillgång till ålders- och läroplansanpassade läromedel, vilket inte är detsamma som att Googla på nätet. Läraren får alltså inte överlämna allt kunskapssökande till eleverna. De är inte mogna för det och har heller inte, som lärarna, fyra eller fem års högskolestudier i bagaget.

Den bortgångne läraren och legendariska idrottsledaren John Wooden (1910-2010) lär ha sagt att läraryrket bidrar mer till samhället än något annat yrke.

I Sverige går cirka en miljon barn i grundskolan. Det som händer där får självfallet konsekvenser. Samhället måste värdera skolan och de som arbetar där på ett bättre, mer ansvarsfullt sätt. Det är en skyldighet vi har gentemot våra barn och barnbarn.

/Dan Andersson, lärare på Högskolan i Borås, läromedelsförfattare, styrelseledamot i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund