Lärverktyg ger högre kunskap

Utbildningen i skolan ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är därför regeringen i början av året beslutade att ett skolforskningsinstitut ska inrättas.

Regeringen anger i sina direktiv att ett evidensbaserat synsätt innebär att verksamheterna väljer undervisningsmetoder utifrån hur väl de fungerar och hur effektiva de är för att främja högre kunskapsresultat.

Jag menar att skolforskningsinistutet också kommer att ge lärare bättre förutsättningar att utvecklas i yrket och främja utvecklingen av professionaliteten, den yrkeskärna som kan studeras, jämföras och diskuters.

I maj konstaterade f.d. generaldirektören för Skolverket Per Thullberg i en utredning att skolforskningsinstitutet bör ägna sig åt praktiknära forskning som bidrar till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen.

Enligt utredningen är den praktiknära forskningen emellertid eftersatt, särskilt i Sverige. Det finns visserligen mycket forskning om skolan men den är sällan relevant för undervisningen i klassrummet. Utredningen ser därför behov av att fylla ”kunskapsluckor”.

I valet av metoder ingår, enligt regeringens direktiv, att ”välja de lärverktyg som är bäst lämpade för undervisningen”. Till lärverktygen hör läromedel, varmed jag avser lärverktyg som innehåller det centrala innehållet för en hel årskurs, följer värdegrunden, har beprövad didaktik och även i övrigt följer Svenska Läromedels kvalitetspolicy för grundläromedel.

Här finns en stor kunskapslucka. Det saknas nämligen systematisk läromedelskunskap, d.v.s. lärares kunskap att för varje elevgrupp och undervisningssituation välja det mest lämpade lärverktyget; läromedlet, hemsidan, sponsrade materialet m.m. Så är fallet, trots att det finns utländsk forskning, bl.a. från OECD och McKinsey, som pekar på betydelsen av grundläromedel.

Sådana används också mer i Finland än i Sverige och är självklara i den japanska undervisning som genom lärares lesson study ständigt utvecklas. Även Skolinspektionen har flera gånger pekat på att lärare och elever inte har tillräckligt med läromedel. Läromedelskunskap, både i lärarutbildningen och som kompetensutveckling, skulle underlätta för lärare att välja lärverktyg och därmed ge högre kunskapsresultat. Inte minst gäller det för kunskap om digitala läromedel, om digitaliseringens kunskapspotential ska tas tillvara.

De två senaste åren har lärare ändå skaffat fler nya läromedel till sig själva och sina elever än tidigare. Det har skett på alla grundskolans stadier men mest på mellanstadiet där ökningen varit 51 respektive 73 kr per elev och år. Det är förstås små ökningar från en nivå på under 400 kr. Ökningen speglar ändå att lärare vet att de behöver grundläromedel när fokus på kunskap ökat med de nya styrdokumenten.

Skolforskningsinstitutets verksamhet ska styras av lärares behov för metodutveckling. Det är det som Svenska Läromedel vill främja med sin kvalitetspolicy. Vi för också dialog med forskare knutna till Vetenskapsrådet och vill främja utbildningsvetenskapen.

Skolforskningsinstitutet ska påbörja verksamheten den 1 januari 2015. Jag hoppas att regeringen ser till att det får bidra till att lärare ges förutsättningar att utveckla den gemensamma metodiken och professionaliteten, yrkeskärnan. Dit hör läromedelskunskap.

/Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation