Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Alla elever som behöver anpassningar och stöd för att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, ska få individuellt utformade insatser. Det ska garanteras genom ett förstärkt mandat åt lärarna att kräva resurser, och fler möjligheter för Skolinspektionen att slå ner på huvudmän som inte gör de anpassningar som krävs.

Tolv år efter att Liberalernas Jan Björklund först tog som vallöfte att införa en läsa-skriva-räkna-garanti ska den till slut bli verklighet, i rödgrön regi.

– Dels stärker man möjligheten för lärare att tillsammans med speciallärare göra bedömning och analys av elever och sen kalla in de resurser som behövs. Dels kommer Skolinspektionen att kolla upp att skolorna har tillräckliga resurser i tidiga år, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om det förslag på åtgärdsgaranti som regeringen lämnar till Lagrådet på torsdagen.

Skolorna kommer enligt remissförslaget att ha en skyldighet enligt lag att analysera en elevs kunskapsutveckling om det finns anledning att tro att hen inte kommer att nå minimikraven, och att sätta in nödvändiga åtgärder. I slutet av förskoleklassen respektive lågstadiet ska det göras en uppföljning, och all kunskap om elevens behov och utmaningar ska följa med till nästa stadium genom en överlämning.

– Nu kan Skolinspektionen på ett helt annat sätt följa upp kvaliteten på det särskilda stödet, och se om en elev som inte klarar nivån efter trean har fått det stöd som behövs, se om lärare larmat men inte fått gehör, och se till att samma sak inte händer igen i nästa årskull, säger Gustav Fridolin.

Många remissinstanser är positiva till förslaget, men Skolverket varnar för att det sannolikt leder till mer administrativt arbete för lärarna. Gustav Fridolin tror inte att det blir ett stort problem.

– Å ena sidan är det viktigt att ta det på allvar och implementera det på ett sånt sätt som minimerar det. Samtidigt vittnar många lärare om att de redan gör mycket dokumentation men de har inte mandat att sätta in åtgärder. Här blir kravet att det kommer åtgärder, säger han.

Vilka förutsättningar har skolorna att leva upp till den här garantin om det inte finns pedagogisk personal på plats?

– Det här är inte gratis. I höstens budget kommer det finnas en ersättning till kommunerna för just de här lagkraven. Och på lång sikt är det billigare att sätta in resurser tidigt istället för sent, som ofta är fallet i Sverige idag. Vi satsar dessutom 2,8 miljarder för att få in fler lärare och förskolepedagoger, och vi ser till att det finns stöd för att till exempel låta en befintlig lärare vidareutbilda sig till speciallärare.

Sannolikt kommer det även efter en sån här reform finnas elever som inte uppnår kraven. Bäddar inte ordet garanti för missnöje från exempelvis de barnens föräldrar?  

– Jo, jag kan förstå den kritiken. Det vi garanterar är att vi ska få de åtgärder som gör skillnad. Det ändrar vad Skolinspektionen kan följa upp. Idag händer att stöd kommer först när en förälder anmäler skolan, och inte sällan händer det efter att läraren har tvingats säga till föräldern att ”jag kan inte göra något mer” därför att skolan inte sätter in de åtgärder som skulle behövas. Det tvingar huvudmännen att bygga upp, både resursmässigt och rutinmässigt, en helt annan struktur för att ta hand om problemen.