bibliotek
Foto: Mats Samuelsson
Skolbibliotek

Läsglädjen växer i Växjö

I Växjö var skolbiblioteken sorgligt eftersatta fram till för 14 år sedan då politikerna bestämde sig för att satsa. I dag har kommunen Sveriges främsta skolbiblioteksverksamhet.

Var sjätte elev utan skolbibliotek
  • Sedan 2011 finns det inskrivet i skollagen att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Trots det gick 2012 var sjätte elev i en skola utan skolbibliotek, vilket motsvarar 210 000 elever. 
  • Varannan elev saknar tillgång till bemannat skolbibliotek. Endast var fjärde elev har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka.
  • En tredjedel av skolenheterna som har skolbibliotek har en skriven plan för skolbibliotekets arbete och en tredjedel har organiserat elevinflytande över skolbiblioteksverksamheten.

I Växjö har fem skolbibliotek utsetts till ”Skolbibliotek i världsklass” av fackförbundet DIK. Dessutom nominerades kommunen till utmärkelsen Årets bibliotek för några månader sedan – som första kommun någonsin. Smålandskommunen ligger kort och gott i topp när det gäller skolbiblioteksverksamheten.

Men så har det inte alltid varit.

– I början av 2000-talet var det inte alls bra. Det var det klassiska, vi hade små skrubbar med låsta dörrar och vissa skolor hade inga bibliotek alls. Det fanns ingen eller bara liten bemanning, ofta var det någon lärare som fick någon eftermiddag i veckan. Sedan insåg politikerna att det här inte var bra och man bestämde sig för att göra en ordentlig satsning, berättar Rebecca Borg, skolbibliotekarie och samordnare för kommunens verksamhet tillsammans med kollegan Eric Haraldsson.

Man började med att anställa utbildad personal på högstadieskolorna och utökade sedan efter hand. Dessutom tillsatte man en chef som fick det övergripande ansvaret. 

Bibliotekarierna anställdes av förvaltningen och underställdes alltså inte någon rektor. Man såg också till att skolbiblioteken finansierades direkt från förvaltningen och inte som en del i skolans budget. 

Satsningen gav en injektion som ännu efter 14 år håller Växjö kvar i toppen.

Men vad utmärker egentligen ett riktigt bra skolbibliotek?

– Det är otroligt viktigt att det bedrivs en pedagogisk verksamhet i biblioteket. Det får inte bara bli en lokal där det finns massa böcker. Där ska bedrivas undervisning som planeras av bibliotekarien tillsammans med läraren. Då kan läraren stå för ämneskompetensen medan bibliotekarien kompletterar med sitt kunnande, till exempel den digitala kompetensen. Det är då det blir riktigt bra, säger Rebecca Borg.

Bra skolbibliotek kan göra underverk för elevernas läslust och läsförståelse. Men det finns också andra vinster, menar Eric Haraldsson:

– Biblioteken spelar en viktig demokratifunktion. Det handlar om att eleverna ska lära sig att ifrågasätta, bli kritiska informationskonsumenter och kunna läsa mellan raderna. Vi vill ju att eleverna ska ifrågasätta jämt! Dessutom är det nyttigt att inte fastna i ett läromedel utan att vidga perspektivet och få en mångfald i informationen.

Skolbiblioteken kan spela en viktig roll under hela skolgången. Men många kommuner satsar bara på högstadiet, vilket är ett stort misstag, menar Rebecca Borg.  

– Jag tror man gör misstaget att tänka att biblioteken enbart ska finnas till för enskilt arbete, vilket passar de äldre eleverna bättre. Men skolbiblioteken spelar en oerhört viktig roll för de yngsta eleverna. Har man inte gjort något innan högstadiet så är det nog för sent. Det gäller att de får vana vid läsning och medier tidigt.

Samarbetet mellan lärare och bibliotekarier är grunden för hela Växjös framgångsrika skolbiblioteksverksamhet. I början kunde det vara svårt att få lärarna att förstå hur skolbiblioteken kunde användas och vad det kunde tillföra undervisningen. I dag är den kunskapen utbredd.

– Utan samarbetet med pedagogerna skulle vår verksamhet inte fungera alls. Jag ska inte påstå att alla lärare är superpositiva, men nu har vi jobbat så länge på det här sättet att de flesta har insett hur mycket de har att vinna, säger Rebecca Borg.

Sandra Kornhag undervisar i svenska och SO i årskurs 4 och 5 på Ringsbergskolan i Växjö. Hon berättar att hon och Eric Haraldsson ofta planerar undervisningen tillsammans.

– Jag tycker att det ger en extra dimension i undervisningen. Eric är med sin kompetens väldigt duktig på att lära eleverna olika strategier för att förbättra läsförståelsen. Läsningen blir mer medveten för eleverna och vi får en mycket djupare diskussion om innehåll och form, berättar hon.

Bibliotekarien tillför dessutom mycket genom sin kunskap om vilket material som finns tillgängligt när olika teman ska planeras. Och då handlar det inte bara om böcker utan även om till exempel filmer och internetsajter. 

Källkritik är ett annat område där bibliotekarien har specialkompetens och kan stötta läraren.

– Jag tycker att vårt samarbete tillför undervisningen väldigt mycket. När man är två vuxna i klassrummet kan man komplettera varandra och man märker tydligt att eleverna tycker om det, avslutar Sandra Kornhag.

Erik Haraldsson menar också att bibliotekarien kan hjälpa lärarna att knyta ihop ämnen, och att samarbetet med skolbiblioteken gör det lättare att nå upp till målen i läroplanerna.

– Det är svårt att hitta något ämne i läroplanen där bibliotekariens kompetens inte passar in. Nästan alla ämnen handlar på något plan om läsförståelse, att eleverna ska lära sig hantera information på ett kritiskt sätt och bli vana mediekonsumenter. Det finns gott om duktiga lärare runt om i landet, men alla har inte den här kompetensen.

Men trots skolbibliotekens bevisade betydelse är det långt ifrån alla kommuner som är beredda att satsa de resurser som krävs. Det finns gott om andra hål att fylla i kommunernas skolbudgetar.

– Det går ganska trögt på många håll, men känslan är ändå att det pratas mer om skolbibliotekens betydelse i dag än för några år sedan. Men samtidigt går det långsamt, säger Rebecca Borg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm