Utbildningsminister Gustav Fridolin säger sig vara trött på lyften – men trots det fick Läslyftet mer pengar inför 2016. Totalt har 448 miljoner lagts på satsningen, som görs för att öka svenska elevers läsförståelse och skrivförmåga.
Skolverket har precis dragit de senaste siffrorna från Läslyftet för regeringen: 7 900 lärare deltar i utbildningen, med 797 handledare. Och Läslyftet är populärt, fortfarande räcker inte pengarna för att alla intresserade ska kunna delta.
På Vikenskolan i Höganäs får alla lärare delta i fortbildningen – vilket innebär att skolan bekostar två handledare själva.
– Vi ser inte Läslyftet och Mattelyftet som mål i sig, utan som medel för att jobba formativt och ge motivation och lust att lära, säger rektor Susann Norman.
Vikenskolan har elever från förskoleklass till nian, och använder Läslyftets arbetssätt för att utveckla lärandet.
Skolan arbetar samtidigt med fyra moduler från Läslyftet. Tanken är att alla – precis som i en bokcirkel – delar med sig av sina erfarenheter från arbetet i ett stadieöverskridande forum.
Camilla Jamakosmanovic är 1-3-lärare på Vikenskolan.
– Det är klart att vi har gjort jättemånga bra saker innan Läslyftet, allt är inte nytt! Men att hålla konkreta undervisningsexempel levande på träffarna är jättebra, annars är det lätt att man fastnar i praktiska bitar eller enskilda elever. Att ha just den här stunden med fokus på undervisning är jättepositivt.
Eleverna har nappat på modellerna som lärarna testat, och Camilla Jamakosmanovic säger att skolan kommer att behålla och eventuellt vidareutveckla dem.
När de stöter på utmaningar handlar det ofta om att tempot är snabbt, och att den egna klassen just nu arbetar med ett tema eller ämne som inte självklart låter sig infogas i uppgiften de har via Läslyftet.
– Men vi gör om det så att det passar utbildningen. Det viktiga är att vi får ett gemensamt språk när vi jobbar med uppgifterna – vi hittar de röda trådarna och utgår från samma sak.
Centralt för Läslyftet är att alla lärare ska arbeta med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.
Den kritik som Skolverket tog del av efter försöksomgången 2014, handlade bland annat om att satsningen inte känts lika aktuell i alla ämnen.
– Vissa ämnen hade ett begränsat material till exempel i de praktisk-estetiska ämnena eller i moderna språk innan eleverna har tillräckligt ordförråd. Många lärare har arbetat med diskussion kring bilder i de fallen, säger Erica Jonvallen vid Skolverket.