Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-educ...

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gami...

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Rasism i skolan

Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet

Undersökning

Sextio procent av lärarna har haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Bland högstadielärare är andelen drygt 65 procent. Samtidigt anser nästan fyra av tio gymnasielärare att skolan misslyckas hantera och bemöta dessa åsikter på ett bra sätt. Det visar en ny undersökning från Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

(S) kräver samarbetsavtal

Friskolekrav

Socialdemokraterna motionerar om skärpta regler för friskolor. Partiet kräver återigen samarbetsavtal med kommunen vid friskoleetableringar och att utbildning skrivs in som syfte i bolagsordningen.

Annons
Annons

Tolv procent fler har sökt till lärarutbildningen

Söktryck

3 958 fler individer har sökt till lärarutbildningen i år jämfört med 2013. Störst är ökningen till specialpedagogutbildningen, med 40 procent. De ämneslärarutbildningar som ökar mest är de i historia, matematik och samhällsvetenskap. Det visar statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR. 

Annons

Miljöpartiet: Nationella proven ska utredas

Mindre administration

Miljöpartiet vill utreda de nationella proven för att se vilka som behövs och ge lärare mer tid till för- och efterarbete av sina lektioner. 

Skolmarknad och skolval

Förortsskolor riskerar slås ut

Nedläggning 

Endast 29 procent av Rågsvedsskolans niondeklassare var behöriga till gymnasiet. Nu läggs högstadiet ner och kvar blir en F-4 skola.
Rektor Ingalill Hägglund är kritisk till effekten av marknadstänkandet i dagens skola.

MP satsar på skolan och miljön

Vårbudget

Miljöpartiet föreslår en skattehöjning med cirka 27,4 miljarder kronor i sin skuggbudget som presenteras i dag. Pengarna vill de satsa på skolan och miljön. 

Lärarutbildning för toppstudenter

Lärarutbildning i Sundbyberg

Sundbybergs kommunalråd vill säkra tillgången på skickliga lärare i kommunen genom att satsa på ett särskilt lärarprogram för elever med toppbetyg från gymnasiet och högskolan. 

Debatt

Döljs bristen av obehöriga lärare?

Replik fysiklärare

Framtidens hot mot fysikundervisningens kvalitet är alltså inte bara brist på fysiklärare utan också de obehöriga lärarnas undervisning och fysiklärare som överger fysikundervisningen genom att sätta en dator i händerna på eleverna, skriver läraren Lars Thunberg.

Individanpassad undervisning

Forskare: Det behövs mer yrkespraktiskt kunnande

Didaktikforskaren

Att individanpassa undervisningen har aldrig varit enkelt och det har inte blivit lättare idag. Det säger lärarutbildaren Åsa Morberg, som efterlyser mer yrkespraktik i lärarutbildningen. 
 – Visst kan vi ge lärarstudenterna bättre hjälp än vi gör idag, det kan jag nog tycka, säger hon.

Academedia: Medierna ger förenklad bild

Debatt

I förra veckan återgav Skolvärlden ett reportage i Aftonbladet där tidningen konstaterar att AcadeMedias gymnasieskolor har låg lärartäthet jämfört med riksgenomsnittet. 

Regeringen vill ha en ämneslärarutbildning

Lärarutbildningen

Regeringen vill slå ihop ämneslärarutbildningen för högstadiet och gymnasiet för att få fler att söka till högstadielärarutbildningen. Men lärarfacken är kritiska. 

3 av 10 lärare på privata grundskolor saknar examen

Statistik

Enskilda huvudmän är fortfarande sämre än kommunerna på att rekrytera behöriga lärare. Endast 70 procent av lärarna på fristående grundskolor har en pedagogisk examen, visar nya siffror från Skolverket.

Regeringen ser över rektorers arbete

Utredning

Regeringen tillsätter en utredning som ska se över rektorernas arbetssituation. Utredare blir professor Olof Johansson, chef för Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Framtidens lärande

”Lärare måste få välja egen väg till it”

Framtidens lärande

Konferensen Framtidens Lärande pågår för fullt i Münchenbryggeriet i Stockholm. En av programpunkterna är Lärarnas Riksförbunds studie om lärares användande av it i undervisningen. 

Han vill ge förstelärare fyra tusen mindre

Förstelärare

Gumaeliusskolans rektor i Örebro vill bara betala 1 000 av de 5 000 extra kronorna direkt till läraren. Både Skolverket och Örebro kommun är kritiska.

Elev: Därför är våra resultat så dåliga

Debatt

Otroligt nog framstår det som ett stort mysterium att Sverige har fått så dåliga resultat i Pisa – ett mysterium som inte är särskilt svårt att lösa, skriver Wilma Andersson, som går första året på samhällsprogrammet.

NP i historia och religion sämst enligt lärare

Rapport

Nio av tio lärare är nöjda med de nationella proven som helhet. Men ungefär var fjärde lärare tycker att proven i historia och religionskunskap är dåliga. Detta enligt en ny rapport från Skolverket.

Skolan dominerar Borgbudget

Budgetproposition

Skolsatsningar tar merparten av pengarna som satsas  i den vårbudget som Anders Borg presenterade på onsdagen. Men inga pengar läggs på höjda lärarlöner.

Nya betygen riskerar att hämma motivationen

Bedömning

Det nya betygssystemet har inneburit en skärpning. Starka och svaga förmågor kan inte ta ut varandra.
– Tänk ett företag där de anställdas provision och lön begränsas av deras minst lyckade projekt eller affärer. Det uppmanar inte precis till kreativitet, säger nationalekonomen Anna Sjögren.

Annons

Alla länkar i nr 3

Samlat

Här hittar du alla webbartiklar som vi refererar till i nummer 3.

Annons

Skolpolitiken under lupp

Borde skolan förstatligas, behövs fler betyg och ska friskolor få gå med vinst? Skolvärlden granskar och jämför partiernas skolpolitik i serien "Partikollen".

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.