Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-educ...

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gami...

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Idrott får mobbade pojkar att må bättre

Forskning

Mobbade pojkar som idrottar regelbundet mår psykiskt bättre än de som inte idrottar. Det visar en studie från Göteborgs universitet. 

Annons
Annons
Stockholm Pride

”Jobba mer med värdegrundsfrågor”

Ny rapport

För att skapa en trygg skola som är tolerant mot alla oavsett identitetsuttryck måste man satsa på studiero och arbete mot kränkningar. Det är slutsatsen i en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Annons

Våga lägga dig i!

Guiden

Hur kan skolan bli bättre på att motverka mobbning? Sofia Nordqvist, 23 år, har många råd att dela med sig av efter att själv ha varit utsatt under hela sin skoltid.

Annons
Annons

1 till 1 omdefinierar lärandet

Debatt

"På skolan ser man att klyftan mellan pojkar och flickors inställning och produktivitet i skolarbetet minskat. Tendensen man ser är att pojkars arbete utvecklats mer och är av högre kvalitet än innan “En till en”, skriver två lärare på Vanstaskolan. 

Lönelyft hindras av snäv världsbild

Debatt

"Problemet är bara att väldigt många kommuner och chefer resonerar på samma sätt och ser sitt eget begränsade perspektiv utan något nationellt ansvarstagande." Det skriver Håkan Kjellin, gymnasielärare och biträdande kommunombud. 

Annons

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

Åtta lärare om partierna

Lärarna är de riktiga experterna på skolpolitik. En del av dem är dessutom politiskt engagerade. Skolvärlden ställde samma fråga till åtta lärare, som alla valt att engagera sig politiskt. 

Lina goes crazy

Samtal med

Lina Axelsson Kihlblom är en av få som vågat ta till radikala lösningar för att vända skolresultaten. Som rektor på Ronnaskolan har hon brutit timplaner, bytt scheman, vågat gå hela vägen för få elever att nå målen och inte tvekat att kritisera det fria skolvalet. Men nu väntar nya utmaningar. 

Lönelyft hindras av snäv världsbild

Debatt

"Problemet är bara att väldigt många kommuner och chefer resonerar på samma sätt och ser sitt eget begränsade perspektiv utan något nationellt ansvarstagande." Det skriver Håkan Kjellin, gymnasielärare och biträdande kommunombud. 

"Läraryrket är komplext"

Forskning

Kontroll utgör en stor del av lärarens yrke. Det handlar både om att kontrollera elever socialt i klassrummet, och att få kontroll på det administrativa. Många lärare känner sig också kontrollerade av yttre faktorer, visar en avhandling.

"Jag jobbar problembaserat utifrån klassens erfarenheter"

Intervju

Linda Andersson på Angeredsgymnasiet utanför Göteborg har utsetts till Sveriges bästa lärare 2014. Hon hyllas för sin entusiasm och tilltro till elevernas förmåga.
– Jag går in i varje lektion med glädje och förväntan, och har ambitionen att visa eleverna att ”den här lektionen är viktig för dig”.

Lärarens aktiva intresse spelar roll

Experten svarar

Gymnasieläraren, psykoterapeuten och författaren Margareta Normell resonerar kring frågan om hur du som lärare kan hantera elever som är helt ointresserade av skolan, stör lektionerna och påverkar stämningen i klassrummet negativt. 

Studiero

"Förebilder behövs i varje klass"

Lärarkommentar

Tomas Tobé, moderaternas skolpolitiska talesperson, bjöd in till ett seminarium om studiero i Almedalen. Högstadieläraren Kristina Ringqvist var en av de som deltog och delade med sig av sina erfarenheter. Skolvärlden fångade henne för ett samtal efteråt. 

”Läromedelsbrist ökar skolskillnader"

"Glömt innehållet"

Skolornas inköp av datorer tar pengar från läromedelsbudgeten. Resultatet är en mindre likvärdig utbildning och brist på läromedel i vissa ämnen. Det säger Sveriges läromedelsförfattares förbundsordförande Wiwi Ahlberg.

Almedalen partiledartal

"Förstelärarreformen är ett stort framsteg"

Folkpartiet

Jämställdhet, feminism, valfrihet, ett röd-grön-rosa kaos och skolan – det var de ämnen som upptog större delen av Jan Björklunds (FP) partiledartal i Almedalen. "Det reningsbad som svensk skola nu genomgår handlar om att återupprätta kunskapen i skolan", sa Björklund.

Läsande klass i Almedalen

”Ett plakat vi står med – det här finns!”

En läsande klass

I april släpptes antologin och lärarhandledningen ”En läsande klass”. Om initiativtagaren Martin Widmark får som han hoppas, ska den bidra till att vända den dåliga läsförståelsen hos svenska elever. Skolvärlden träffade en av författarna, mellanstadieläraren Malin Gonzalez, i Almedalen och fick ett samtal om ”En läsande klass” och läsundervisning. 

Norska lärare strejkar

Facklig strid

Norska Utdanningsforbundet säger att antalet strejkande lärare kommer att öka kraftigt till skolstarten. Och de har en miljard norska kronor i strejkkassan.
– Vi kan strejka länge, säger Ragnhild Lied, ordförande.

Läxfri skola höjde betygen

Karlshamn

Norrevångsskolan i Karlshamn bytte ut hemläxa mot frukost på morgonen och möjlighet till extra studiestöd eller fritidsaktiviteter efter skoltid. Resultatet är skolans högsta meritvärde på minst femton år.

Elevstöd ska in tidigare

Nya allmänna råd

Extra anpassningar för elever som behöver hjälp att nå kunskapskraven ska sättas in snabbare, utan krav på formella beslut, åtgärdsprogram eller dokumentation.

Nya lagar för skolan

Nytt i skolvärlden

Den 1 juli träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Det gäller bland annat nya lärares introduktionsperiod samt förenklingar av arbetet med åtgärdsprogram.

Almedalen undersökningar 2014

Varannan väljare tror statlig huvudman skulle förbättra skolan

Väljarundersökning

Sex av tio väljare vill att staten tar över ansvaret för skolan. Och drygt hälften tror att förutsättningarna för att höja elevernas kunskapsresultat skulle förbättras om staten tog över. Det visar en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Almedalen skolseminarier

Danmarks Mr Pisa: ”Ligger tio år efter Sverige”

Almedalen

Danmark ligger före Sverige i Pisa-tabellen. Men risken finns att man kan göra ett dyk i tabellen – precis som Sverige gjort. "Danmark brukar ligga tio år efter i allt vad gäller skolan", säger Niels Egelund, Danmarks ”Mr Pisa”.

Almedalen 2014

”Vi har inte tid att vänta”

Almedalens skoldebatt

Mitt i Almedalsveckan arrangerade Lärarnas Riksförbund en skoldebatt mellan Jan Björklund (FP) och Tomas Tobé (M) från Alliansen, och Ibrahim Baylan (S) och Gustav Fridolin (MP) från oppositionen. Ämnet för debatten var huvudmannaskapet för skolan. 

Fackliga förhandlingar

Nytt avtal med KFS

Avtal

På måndagen träffade Lärarnas förhandlingsråd ett nytt avtal med arbetsgivarorganisationen KFS, efter en utdragen förhandling som lett till varsel om konfliktåtgärder. Det nya avtalet innebär att lärare inom KFS-företag ges samma förutsättningar till löneutveckling som kommunalt anställda. 

Annons

Alla länkar i nummer 5

Länklista

Här hittar du alla länkar från Skolvärlden nr 5. 

Annons

Skolpolitiken under lupp

Borde skolan förstatligas, behövs fler betyg och ska friskolor få gå med vinst? Skolvärlden granskar och jämför partiernas skolpolitik i serien "Partikollen".

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.