Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-educ...

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gami...

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

MP: 10 000 mer i månaden om åtta år

MP-utspel

Två nya miljarder från staten till lärarlöner. Det är Miljöpartiets senaste valsatsning. Totalt, med tidigare satsningar, skulle det enligt Gustav Fridolin kunna innebära 10 000 kronor mer i lön om åtta år för lärare med normal löneutveckling. 

Annons
Annons

Yrkesprogrammens kontakt med arbetslivet brister

Yrkesutbildningar

Regeringen, oppositionen och Skolinspektionen är överens om att det är viktigt att yrkesprogrammen har en bra kontakt med yrkeslivet. Samtidigt uppger en tredjedel av eleverna i årskurs 2 i en enkät att de inte gjort ett enda studiebesök.

Annons

S satsar fler miljarder på utbildning

Vallöfte

I valtider slåss partierna om att presentera storsatsningar inom skolområdet. Nu bättrar Socialdemokraterna på vårens kunskapslyft för omkring 2,5 miljarder. Totalt vill partiet lägga 5,6 miljarder på nya utbildningsplatser.

(S) vill ge arbetslösa jobb i skolan

Reformförslag

Socialdemokraterna vill ge 6 000 långtidsarbetslösa jobb i skolan om de vinner valet. Syftet är dubbelt – att avlasta lärarna och ge en chans till ett riktigt jobb. "Skolan behöver rätt person på rätt plats. Jag är tveksam till om fler långtidsarbetslösa vuxna i skolan är rätt väg att gå", säger Anders Almgren, förste vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

"Nationella prov kan inte förbättra betygen"

Debatt

De nationella proven bidrar inte till betygens rättsäkerhet och likvärdighet. De har aldrig förhindrat betygsinflation och de kan inte förbättra en betygssättning som ska baseras på helhetsomdömen. Det skriver Per Måhl, sakkunnig i betygssättning och bedömning, föreläsare och fd utredare på Skolinspektionen.

Annons
Valet 2014

Så vill utbildningsministerns utmanare förändra skolan

Granskning

Tre veckor kvar till valet. Och bara tre säkra veckor kvar för utbildningsminister Jan Björklund (FP). Skolvärlden har låtit två experter utvärdera tre av Björklunds utmanare: Gustav Fridolin (MP), Ibrahim Baylan (S) och Tomas Tobé (M). Vad vill de egentligen och hur kommer lärarnas vardag att påverkas om någon av dem tar över efter valet?

Tillgänglig skola en framtidsinvestering

Debatt

Lärare och rektorer har inte tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar. Därmed minskar möjligheten för många barn och unga att nå målen i skolan. Nu måste lärar- och rektorsutbildningarna förstärkas, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden.

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Betygsutredning

”Tidiga betyg kan lyfta resultaten”

Kommentar

Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar betygsutredningen och ser flera skäl till att införa betyg från och med årskurs fyra.

Skolvalsforskaren: ”Vår undersökning bara en av pusselbitarna”

Skolvalsreformen

Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni. Samtidigt är rapportförfattaren Karin Edmark öppen för att den kanske inte ger hela bilden.

”Lärarkall och hög lön är ingen motsättning”

Seminarium

Både högern och vänstern har bidragit till att lärarna förlorat sin autonomi och att läraryrket nedmonterats. Det menar författaren Johan Wennström, som undersöker ämnet en ny bok. Och han trycker på vikten av ett ”professionellt etos” i lärarkåren.

Skolstart

”Kom igång med fasta ramar tidigt”

Skolstart

In i vardagen så fort som möjligt. Det tipset ger Annika Sjödahl, ämneslärare i svenska och engelska på högstadieskolan S:t Iliansskolan i Enköping, inför starten på det nya läsåret.

Hallå där Annelie Söderberg

Fackligt

Hallå där Annelie Söderberg, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund. Hur går det med årets avtalsförhandlingar?

"Skolan behöver ett nytt skolämne"

DEBATT

"Jag föreslår ett helt nytt obligatoriskt skolämne, från och med lågstadiet till sista året på gymnasiet, med fokus på människan och våra livsvillkor", skriver Carina Hellström, överläkare och specialist i psykiatri.

Martin Widmark får medalj för läsgärning

Utmärkelse

Författaren, läraren och läskodsknäckaren Martin Widmark belönas idag av regeringen med medaljen "Illis quorum meruere labores" för sina insatser för barns och ungas läsning.

S: ”3,5 miljarder ska göra läraryrket till ett drömyrke”

Utbildningspolitik

3,5 miljarder årligen vill Socialdemokraterna satsa för att stärka läraryrkets attraktivitet. Det handlar om satsningar på fler karriärtjänster, bättre kompetensutveckling och höjda lärarlöner.

Så vill S höja kraven på lärarstudenterna

Utbildningspolitik

Minst 14,0 i gymnasiebetyg eller 0,9 på högskoleprovet. Det vill Socialdemokraterna se som minimikrav för den som ska utbilda sig lärare. Dessutom vill man införa ett lämplighetstest.

Förhandlingarna bröts – nya strejkvarsel

Norge

Ytterligare 2 200 norska lärare varslades om strejk av Utdanningsforbundet på fredagen, efter att facket avbröt förhandlingarna på torsdagkvällen.

Valet 2014

Lärare röstar annorlunda

Nya siffror inför valet

Om lärarnas röster fick avgöra valet skulle Miljöpartiet bli andra största parti. Och Sverigedemokraterna skulle bara få 5 procent av rösterna. Det visar siffror ur Orvesto Näringsliv 2014, som tagits fram på uppdrag av Skolvärlden.

”Obligatoriskt gymnasium en anpassning till arbetslivet”

Socialdemokraterna

Ibrahim Baylan ser S-förslaget om obligatorisk gymnasieskola som en logisk följd av en verklighet där arbetsgivare förväntar sig att arbetssökande har en gymnasieexamen.
 – Vi ska inte lura i ungdomarna att det går bra på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning, säger han till Skolvärlden.

Lärarkris på flera håll

Lärarstatistik

Närmaste tio åren behöver Sverige rekrytera över 80 000 lärare konstaterade Miljöpartiet och lärarfacken i ett utspel om en nationell lärarsatsning. Nyligen fanns över 1 800 lediga grundskole- och gymnasielärartjänster enligt Arbetsförmedlingen samtidigt som skolstarten närmar sig.

Var femte högstadietjej utsatt för sexuella trakasserier

Nya Friendsrapporten

Var femte högstadietjej uppger att hon utsatts för trakasserier. Lika stor andel av alla mellanstadie- och högstadiebarn i undersökningen har fått utstå kränkningar av en annan elev.

Nytt stöd till lärare när elev blir cancersjuk

Nytt lärarstöd

Skolan upplevs som ett stort problem av många cancerdrabbade barn och ungdomar. Därför har Barncancerfonden tagit fram ett nytt informationsmaterial som ger stöd och vägledning till lärare och skolledning när en elev drabbas av cancer.

Två Praktiska-gymnasier slipper böter

Friskoletillsyn

Skolinspektionen avslutar sin tillsyn av gymnasieskolorna Praktiska Nacka och Praktiska Stockholm. Det efter bedömningen att skolorna arbetar för att rätta till de utpekade bristerna.

Lärarlegitimation

Lärarna frias av Ansvarsnämnden

Legitimationsbeslut

Lärarnas Ansvarsnämnd går emot Skolinspektionen. Det blir inga varningar för läraren som spottade tillbaka på en elev och läraren som inte anpassat undervisningen efter elevernas behov.
– Den bedömning vi gör tar sikte på legitimationen och möjligheten att utöva yrket. Då måste man se till helheten och totalt sett tyckte vi inte att det räckte, säger ordföranden Lars Dirke till Skolvärlden. 

MP: Höj lärarlönerna

Vinst att satsa 10 000 kronor på varje lärare

Samhällsekonomi

Unga som inte klarar av skolan och därför hamnar i utanförskap är dyrt för samhället – och lärarens arbete är avgörande skolframgång. Om en satsning på 10 000 i månaden gör att en lärare kan hjälpa bara en enda ytterligare elev har satsningen betalat sig med marginal. Det är slutsatsen i en rapport beställd av Miljöpartiet, som släpps i dag.

Dyslexi
Timplaner

Mer idrott – mindre elevens val

LR positivt till förslag

Regeringen föreslår att idrottslektionerna i grundskolan ska öka med 20 procent. I upplägget ingår även en motsvarande minskning av antalet timmar till elevens val.

Fria skolvalet

Rektorer vill begränsa fria skolvalet

Undersökning

Nära sju av tio rektorer vill begränsa det fria skolvalet. Lika många tror att en större socioekonomisk och etnisk blandning av elever skulle göra att fler når målen. Det är resultatet i en undersökning från Utbildningsradion.

Skolinspektionen skärper kontrollen av friskolors ekonomi

Friskolor

Skolinspektionen har byggt upp en ny enhet som ska förstärka den ekonomiska granskningen av friskolor genom att ge underlag för tillstånd och tillsyn – och nu startar arbetet. 

”Bra att samla sfi-utbildning inom Komvux”

Lagrådsremiss

Regeringen vill avveckla sfi som egen skolform och genomföra flera reformer av sfi-undervisningen. Sfi-läraren Monica Kannisto ger förslagen både ris och ros. 
– Förslaget om bättre tillgång till studie- och yrkesvägledning är viktigt. Sfi-eleverna har varit eftersatta, vägledningen kommer in alldeles för sent, säger hon.

Lärarstrejk

Norsk lärarstrejk växer

Norge

På måndagen gick den norska lärarstrejken in i fas två, och Utdanningsforbundet tog ut ytterligare 5 500 lärare i strejk. 132 skolor över hela landet berörs.

Annons

Skolpolitiken under lupp

Borde skolan förstatligas, behövs fler betyg och ska friskolor få gå med vinst? Skolvärlden granskar och jämför partiernas skolpolitik i serien "Partikollen".

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner. 

Annons
Annons
Annons