Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Lärarutbildningen bör dimensioneras bättre"

Riksrevisionen

Lärarstudenter studerar inte till lärare inom de ämnen och områden där bristen förväntas blir som störst. Riksrevisionen vill därför att regeringen i större utsträckning än idag ska styra hur lärosätena bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar.

Annons
Annons

Lärare underutnyttjar digitala resurser

Forskning

Datorer och internet används olika mycket i skolan beroende på den enskilda lärarens erfarenheter och kunskaper. Tidsbrist gör att de digitala resurserna används på redan kända sätt. Det visar en ny studie om gymnasielärare.

Annons

Hörselskadade barn lästränar bättre med ljud

Forskning

En ny studie från Linköpings universitet visar att ljudbaserad lästräning har större effekt för hörselskadade och döva än traditionell träning. 

Mentorstöd

Nätverk ger råg i ryggen

Ny i yrket

Det är upp till den enskilda skolan att se till att nyutexaminerade lärare får en bra introduktion. Då kan det vara en fördel att nätverka med andra i samma situation. Det gäller både nya lärare och deras mentorer.

Annons
Annons
Annons

Nya insikter om autism

Rapport

Forskare har följt utvecklingen på två skolor som utvecklar sin verksamhet för att elever med autism ska få en fungerande undervisning.

Debatt

Den professionelle läraren vet

Debatt

Göran Persson slog första spiken i kistan genom att driva igenom en brutal kommunalisering av skolan. Nedmonteringen fortsatte av Beatrice Ask under Carl Bildts regering med skolpengen, fria skolvalet, friskolor mm. Jan Björklund lappar och lagar. Det skriver K-G Ahlström, lärare, lärarutbildare och pensionär.

Valet 2014

Forskarlarm om Alliansens "chockreglering" av läraryrket

"Anmälningsrädslan ökar"

Läraryrket har gått igenom en ”chockreglering” och en juridifiering under Alliansen, enligt Gunnel Colnerud, pedagogikprofessor och forskare i yrkesetik. Lagar, regler och centrala kontrollorgan har ersatt lärarnas professionella omdöme. Hon hyser en svag förhoppning att en ny regering kan ändra inriktningen.

Tydligare definition av yrkesskicklighet önskas

Masteruppsats

Rektorerna i försteläraren Christina Brings studie är överens om vad som utmärker en skicklig lärare. Men när karriärlärarna ska utses är det även helt andra kompetenser som bedöms.

”Separera språk- och kulturinlärning”

Avhandling

 Svenskundervisningen för vuxna immigranter handlar för mycket om svensk kultur och för lite om faktiskt språkinlärning. Eleverna fostras snarare än undervisas, enligt en ny avhandling vid Linköpings Universitet.

Ny rapport: Kommunerna brister i ansvar

Otydligt ansvar

Sveriges kommuner är skyldiga att veta hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. Ett ansvar som bara hälften av kommunerna tar, visar en granskning utförd av Skolinspektionen.
– Risken är att ungdomar utan gymnasiebetyg fastnar i ett utanförskap, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler till Skolvärlden.

Likhetsdoktrin en björntjänst

Debatt

Skolverkets kritik om bristande individualisering kan sannolikt förklaras med den så kallade ”likhetsdoktrinen” – att alla elever ska lära sig lika mycket på lika lång tid – snarare än med lärarnas pedagogiska oförmåga. Det skriver Åke Strandberg, lektor i moderna språk. 

"Modifiera lärarnas lönesystem"

Debatt

Jag anser att det är hög tid att förändra lönesystemet för lärare, då dagens lönesystem upplevs som ett lotteri. De enda som anser att det är rättvist, är de som får högsta påslaget. Det skriver den pensionerade läraren Olle Andersson. 

En påminnelse om en annan vardag

Samtal med

Anna Monemar åkte till Kenya på en studieresa. Med sig hem fick hon erfarenheter för livet och många nya undervisningsidéer. Snart vill hon återvända – helst tillsammans med sina elever.  

Debatt
Lärverktyg ger högre kunskap

Skolforskningsinstitutets verksamhet ska styras av lärares behov för metodutveckling. Det är det som Svenska Läromedel vill främja med sin kvalitetspolicy. Vi för också dialog med forskare knutna till Vetenskapsrådet och vill främja utbildningsvetenskapen. Det skriver Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel. 

”Friskolelärare trivs bättre på jobbet”

Lärarstatistik

Lärare på friskolor är mer tillfreds med sin arbetsmiljö och sin arbetssituation än kommunalt anställda lärare. Det har Friskolornas riksförbund kommit fram till efter att ha tittat närmare på jobbhälsobarometerns statistik över hur lärare upplever sin yrkesvardag.

Lagändringar ska förbättra för nyanlända

Nyanlända

Regeringen föreslår en rad förändringar för att förbättra studieresultaten för nyanlända elever. Bland annat snabbare kunskapsbedömning och snabbare placering i en årskurs. 

Kurs ska lindra tekniklärarkrisen

Lärarutbildning

Göteborgs universitet har startat teknikkurswe för lärare i samarbete med flera teknikföretag. Syftet är att öka behörigheten hos lärare som undervisar i teknik. 

Regeringen utreder skolredovisning

Skolekonomi

Regeringen tillsätter en utredning som ska kartlägga hur skolor budgeterar och redovisar sin ekonomi med syftet att ge möjlighet till jämförelse av skolors ekonomi.

Eva-Lis Sirén kliver av

Fackligt

 Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén står inte till förfogande för omval. Det innebär att hon avgår som ordförande för Lärarförbundet i samband med förbundets kongress i november. 

 

Dags att koppla in hjärnan

KRÖNIKA

Att undanhålla pojkar information om hur flickor tänker, är enligt min mening en orsak till disciplinproblemen i skolan, skriver Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur, feministisk debattör och författare.

"Mitt liv som lärare och förälder"

DEBATT

När ska skolan byggas upp och utformas utifrån forskning och pedagogik och inte ses som en utgift för kommunen där man får skära ned? Skolan ska inte heller vara ett forum för politikers utspel och jakt på röster, skriver språk- och teaterläraren Malin Appeltofft, som också är standup-komiker.

Snabbspår till lärarexamen i Göteborg

Nysatsning 

Personer med ämnesbehörighet i matematik och naturvetenskap kan läsa in en lärarexamen vid Göteborgs universitet på ett år, från och med vårterminen 2015.
– Det här kan vara en del av en lösning på lärarkrisen, säger lärarutbildningens ordförande Maria Jarl till Skolvärlden.

Studiero

Fjelkner: ”Saknas samsyn kring ordningsregler”

Utredning

Gör det möjligt att stoppa störande föremål innan lektion. Det är ett av förslagen i Metta Fjelkners utredning. Vid dagens presskonferens lyfte hon också vikten av att det på skolorna finns en samsyn kring ordningsregler, något som ofta saknas i dag menar hon.

Arbetsbördan

Lärare har det tuffast på jobbet

Ny undersökning

Fyra av tio lärare har upplevt psykiskt obehag av att gå till jobbet. Det är fler än i någon annan bransch, visar den årliga jobbhälsobarometern. 

Skolans dag 2014

Ny undersökning: lärare ger kommunerna underkänt

Skolans dag

En ny rapport från Lärarnas riksförbund bekräftar bilden av en lärarkår med lågt förtroende för kommunerna som huvudman för skolan. Missnöjet gäller både lärarnas arbetssituation och kvaliteten på utbildningen i stort.

Upptäck mattepotentialen i eleverna

Debatt

Jana Madjarova, professor i matematik, skriver om vikten av att lyfta fram unga med fallenhet för matematik och hur tävlingen Matte-SM kan bidra till att lyfta fram den potiential många deltagare har. 

Franska lärare kämpar också för sin status

Frankrike

– Folk förstår inte varför jag har pluggat i fem år för att bli lärare. Det är tråkigt att yrkets status är så dålig, säger en ung fransyska.
Ett växande missnöje inom den franska lärarkåren är ett av flera problem, som väntar den nya skolministern Najat Vallaud-Belkacem. 

Lärarnas röst påverkar

Skolpolitik

Skolfrågan toppar den politiska agendan inför höstens val. Alla slåss om makten över den och alla vill vara med i debatten och påverka politikerna. En aktör som har haft stort inflytande på dagens skolpolitik är Lärarnas Riksförbund.
– Det är viktigt i dag, för alla politiska partier, att ha lärarfacken med sig eftersom de är starka pådrivare, säger Maria Jarl, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Rasism i skolan

Studenter kämpar mot rasism

DEBATT

Många studenter upplever att de inte får någon förberedelse under utbildningen i att bemöta rasism på skolan och i klassrummet. Vi anser att det borde vara ett självklart inslag, skriver LR Studs ordförande Elina Halvarsson.

Ny avhandling talar mot skola för sexåringar

10-årig grundskola

Den pedagogiska poängen med en övergång mellan förskola och skola går förlorad om förskoleklassen omvandlas till skola med prestationskrav, enligt en ny avhandling vid Linnéuniversitetet.

"Kontrollsamhället gör oss till en utsatt grupp"

Lärarnas Yrkesetiska Råd

Etiska dilemman och att hantera dem är en naturlig del av jobbet som lärare. Ofta går det av bara farten, men det kan uppstå situationer då en mer medveten yrkesetik kan vara ett bra stöd.

Tolerans

Toleransprojekt växer med nya pengar

Främlingsfientlighet

I Kungälv bedrivs sedan flera år ett aktivt arbete för att motverka intolerans och rasism bland högstadieungdomar. Nu har Toleransprojektet tilldelats en miljon kronor för att modellen ska kunna spridas vidare. 

Mentorstöd

Trygg i mötet med eleverna

Ny lärare

Som en trygg punkt i en omtumlande första tid i yrket. Så beskriver den nya läraren Elnaz Moradi sin mentor och det stöd hon fått från henne. Men det är ett ömsesidigt utbyte där mentorn också har mycket att vinna. 

Med hot om nedläggning

Lärarrummet

Trots mycket goda studieresultat tvingas Kälarne skola kämpa för sin överlevnad. Lärarnas vapen för att få behålla sitt högstadium är engagemang, nyfikenhet och en ständig anpassning efter nya förutsättningar.

Förstelärare

"Respekt får den som kan lyssna till andras förväntningar"

Skolvärlden frågar

Margareta Normell, gymnasielärare, psykoterapeut och författare, svarar på en läsarfråga från en förstelärare om hur hen kan hantera avundsjuka och misstro från sina kollegor. 

Behövs det bildning?

Reportage

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.