Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LO-bas vill ha samtal om statlig skola

Utbildningspolitik

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson öppnar upp för ett ökat statligt ansvar för skolan. Utspelet välkomnas av Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Utmaning stödja obehöriga elever

Ny rapport

Informationsutbytet mellan grundskola och gymnasiet brister när det gäller de obehöriga eleverna. Det gör att skolorna har svårt att individanpassa introduktionsprogrammen efter elevernas stödbehov, visar en ny rapport från Skolverket.

Annons

Brister i pedagogisk utbildning

Se hela listan 

Universitetskanslersämbetets utvärdering av pedagogiska högskoleutbildningar slår fast att var tredje inte håller måttet. 19 av 57 utbildningar får omdömet "bristande kvalitet".
Samtliga tre utbildningar till studie- och yrkesvägledare bedöms hålla hög kvalitet. ​Lärarutbildningarna ingår inte i utvärderingen.

12 700 nior missade gymnasiebehörighet

Statistik

 Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik för det gångna läsåret bekräftar de preliminära siffrorna – andelen elever som inte blev behöriga till gymnasiet ökar från 12,4 procent förra året till 13,1 i år. Samtidigt ökar det genomsnittliga meritvärdet.

Annons
Annons
Nya reformförslag

”Obligatoriskt gymnasium löser inte problemen”

Kommentar

LRs ordförande Bo Jansson är försiktigt positiv till beskedet från S och MP.
– Det är bra att pengar till lärarlöner finns med i uppgörelsen, men jag är inte beredd att jubla ännu. Vi får se hur de levererar i slutändan, säger han till Skolvärlden.
Idén med obligatorisk gymnasieskola menar han är en förenkling.

Annons
Bokmässan

Så kan du utveckla elevernas läsförståelse

Paneldiskussion

Svenska barns och ungdomars dalande läsförståelse diskuterades på Bokmässan av en bred panel, som var överens om att frågeställningen kring ungas läsning behöver vässas.
– Vi måste passa oss för att det inte blir för mycket diskussion om att läsa, att bara man läser så händer något. Det är oerhört viktigt hur man läser och vad man läser, sa läs-och skrivutvecklaren Barbro Westlund.

Obehöriga lärare

Behörighet är arbetsgivarnas ansvar

Kommentar

Efter skolverkets rapport om den låga behörigheten i lärarkåren på torsdagen hörs nu röster som vill skjuta på legitimationskravet några år. LRs ordförande Bo Jansson är starkt kritisk till den idén.
– Att minska trycket på arbetsgivarna i det här läget vore helt fel väg att gå, säger han till Skolvärlden.

Bokmässan

Läsglädjen växer i Växjö

Skolbibliotek

I Växjö var skolbiblioteken sorgligt eftersatta fram till för 14 år sedan då politikerna bestämde sig för att satsa. I dag har kommunen Sveriges främsta skolbiblioteksverksamhet.

Per Kornhall får skadestånd efter förlikning

Visselblåsaren

Upplands Väsby ska betala totalt 1,2 miljoner kronor till skolutvecklaren efter att Lärarnas Riksförbund och SKL har nått en överenskommelse.
– Nu kan jag lägga det här bakom mig, säger han till Skolvärlden.

Fridolin utbildningsminister om lärarna får välja

Undersökning

Nästan sju av tio lärare vill se Gustav Fridolin (Mp) som nästa utbildningsminister, enligt en undersökning som Lärarbarometern gjort. Bara nio procent av lärarna vill se Ibrahim Baylan (S) på samma post.

Här är finalisterna i Guldäpplet

Lärarpris

Guldäpplet belönar lärare som utvecklar skolan med hjälp av it. Nu är årets tre finalister och vinnaren av juryns särskilda pris utsedda. Priserna delas ut på Skolforum den 27 oktober.

Rektorer följer inte offentlighetsprincipen

Granskning

Var fjärde skola bryter mot lagen. Det skriver Scoop som har granskat offentlighetsprincipen i skolan.

Konkreta tips om skolans vägledning

Integrerad vägledning

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial som lyfter hur studie- och yrkesvägledningen kan integrerats i undervisningen. I boken ger vägledare och lärare konkreta exempel på hur de jobbar i praktiken.

Förenklad väg till behörighet

Valideringsprojekt

Snart finns det ytterligare ett sätt för lärare som läser upp sin behörighet inom Lärarlyftet att nå behörighet. Inom ramen för Lärarlyftets kurser ska det bli möjligt att få erfarenhetsbaserade kunskaper validerade. De första kurserna med den möjligheten börjar ges i vår.

Brister i stöd till elever med ADHD

Skolinspektionen

Elever med funktionsnedsättningen ADHD får inte alltid det stöd de behöver. Skolorna genomför inte nödvändiga kartläggningar av elevernas förutsättningar och anpassar inte undervisningen tillräckligt mycket.

Var tredje ungdom lider av sömnproblem

Forskning

Var tredje ungdom lider i dag av regelbundna sömnproblem. Något som enligt en ny forskningsstudie från Uppsala universitet också påverkar studieresultaten negativ.

Ställ krav på föräldrar och elever

Debatt

Så länge de riktigt grova ordningsproblem består inom svensk skola, så länge bildning och kunskap göms undan och inte är ledord för undervisningen, så länge lärare inte respekteras av föräldrar och elever, kommer det att bli svårt att fylla lärarutbildningen – oavsett hur höga löner vi har. Det skriver statsvetaren Eva Svendén. 

Flickor halkar efter i it-kunnande

It-undersökning

Sämre tillgång till en dator får flickor att halka efter pojkar i it- och teknikkunnande. Enligt undersökningen ”Eleverna och internet” har 59 procent av flickorna tillgång till en egen dator, jämfört med 85 procent av pojkarna. 

"Lärarutbildningen bör dimensioneras bättre"

Riksrevisionen

Lärarstudenter studerar inte till lärare inom de ämnen och områden där bristen förväntas blir som störst. Riksrevisionen vill därför att regeringen i större utsträckning än idag ska styra hur lärosätena bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar.

Lärare underutnyttjar digitala resurser

Forskning

Datorer och internet används olika mycket i skolan beroende på den enskilda lärarens erfarenheter och kunskaper. Tidsbrist gör att de digitala resurserna används på redan kända sätt. Det visar en ny studie om gymnasielärare.

Hörselskadade barn lästränar bättre med ljud

Forskning

En ny studie från Linköpings universitet visar att ljudbaserad lästräning har större effekt för hörselskadade och döva än traditionell träning. 

Nya insikter om autism

Rapport

Forskare har följt utvecklingen på två skolor som utvecklar sin verksamhet för att elever med autism ska få en fungerande undervisning.

Valet 2014

Forskarlarm om Alliansens "chockreglering" av läraryrket

"Anmälningsrädslan ökar"

Läraryrket har gått igenom en ”chockreglering” och en juridifiering under Alliansen, enligt Gunnel Colnerud, pedagogikprofessor och forskare i yrkesetik. Lagar, regler och centrala kontrollorgan har ersatt lärarnas professionella omdöme. Hon hyser en svag förhoppning att en ny regering kan ändra inriktningen.

Annons

Alla länkar i nummer 6

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.