Livlig debatt avslutade språkdag

Trots en del meningsskiljaktigheter var stämningen god bland deltagarna i den paneldiskussion som fick avsluta Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum. Språk, skola och framtid debatterades av bland andra Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan och Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Förbundets ordförande, Helena von Schantz, sammanfattade läget.

– Vi har ett ämne i grundskolan som inte är obligatoriskt och det sänder en klar signal till elever och föräldrar om att det här är ett ämne som inte behövs. Vi har ett system där ingen bryr sig när det inte fungerar i moderna språk. Elever har rätt till stöd i alla ämnen men får det aldrig i moderna språk, istället säger man bara; ”varsågod och välj bort, läs något annat”.

Under den en och halv timma långa debatten hann flera ämnen avhandlas. Nyttan av språkkunskaper för individ och samhälle, meritpoängen, obligatoriskt b-språk och bristen på behöriga och kunniga språklärare för att nämna några. Inte sällan följdes inläggen av bifallande applåder från publiken.

– Jag vill lyfta ordet frihet och vad som krävs för att man ska kunna välja sin framtid. Vi har ett skolsystem där vi har inbillat oss att ökad valfrihet ska öka motivationen. Det uppfattar jag som ett abdikerat vuxenansvar. När vi ger elever möjligheten att välja bort språk innebär det att de kommer sakna valmöjligheter när de blir vuxna. Det är motsatsen till frihet, sa Helena von Schantz.

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan lyfte även han den demokratiska aspekten av utbildning. Och han uttryckte en rädsla för vad som händer i ett samhälle där människor känner att de hamnat i en återvändsgränd.

– Personligen är jag tilltalad av idén om ett obligatoriskt b-språk. Det är inte förankrat i partiet men jag menar att om vi gemensamt finner att kunskaper i språk är något viktigt i ett samhälle så bör det rimligtvis vara obligatoriskt, sa Ibrahim Baylan.

Folkpartiets representant i panelen, Tina Acketoft, ville däremot inte se något obligatorium.

– Vi ska inte ha ett skolsystem där alla elever måste klara av att läsa tre språk. Elever är bra på olika saker, det beror dels på intresse och dels på fallenhet. Vi kan inte förvänta oss att alla elever ska bli akademiker, sa hon.

Detta var något som både Ibrahim Baylan och Helena von Schantz reagerade på.

– Begåvning är ett ord som jag inte vill höra i skolan. Ingen behöver skicka begåvade barn till mitt klassrum, det är vår sak i skolan att se till att eleverna blir begåvande och här är språk en nyckel. Det absolut viktigaste skälet för att läsa ett b-språk är de effekter det har på hjärnan.  Man pratar mycket om att läsa språk för att förse näringslivet med framtida personal, men det handlar också om att låta barn läsa språk för att de ska få den ”bästa hjärnan”, sa Helena von Schantz.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson tog upp det faktum att oerhört få väljer att läsa till språklärare i dag. Han menade att en orsak till att så få vill blir lärare i spanska till exempel beror på att de själva inte har haft utbildade och kunniga lärare.

– Det här visar på betydelsen av att eleverna möter kompetenta och utbildade lärare i skolan. Varför skulle man själv vilja bli lärare om man inte har sett goda exempel under sin egen utbildning? Här riskerar vi att få en negativ spiral som vi måste vända, sa Bo Jansson.

Deltagare vid paneldebatten ”Språk, skolan och framtiden – hjärnan, demokrati, rörlighet, forskning och näringsliv” var: Tina Acketoft (Fp), Ibrahim Baylan (S), Anna Ekström, Gudrun Erickson (docent i pedagogik), Bo Jansson, Annika Lundius (vice vd, Svenskt Näringsliv), Jörgen Tholin (universitetsdirektör, Göteborgs universitet) & Helena von Schantz.