Nya lokalhyror slår mot undervisning

För drygt två år sedan införde den borgerliga majoriteten i Upplands Väsby en radikal förändring av hyresreglerna för grundskolornas lokaler. Syftet var att skolornas ytor skulle utnyttjas mer effektivt, men systemet har slagit hårt mot flera skolor som inte har byggts utifrån de förutsättningar som gäller i dag. Hyran av samtliga lokaler betalas numera av skolan, som får en basersättningspeng per elev. De skolor som lyckas tränga ihop sig på 8-13 kvadratmeter per elev belönas med en målpeng som är större ju mindre yta som används.

– Vår skola har hög hyra eftersom den är ny och eftersom hyran numera ligger i elevpengen måste jag lägga mer pengar på lokaler och mindre på lärare, administration och fritidspersonal än andra skolor. Det är orättvist. Vissa kan tycka att det är orättvist att vi har en ny, fin skola, men det får inte spela roll om vi ska jobba för en likvärdig utbildning. I förra systemet hade hyran inte någon betydelse eftersom den låg utanför, säger Håkan Lönnqvist, rektor på Bollstanäs skola.

Han har försökt minska lokalhyrans negativa effekt på skolbudgeten genom att fylla på med fler elever för att få målpengen och fler elevpengar. Trots det går över en femtedel av Bollstanäs skolbudget till lokaler, något han tror är mest i kommunen.

I andra änden finns äldre skolor som inte är konstruerade i enlighet med det nya regelverket. Breda korridorer, stora biytor och överskott på vissa typer av lektionssalar gör att hyran sväljer en stor del av skolbudgeten. Rektorernas lösning har blivit att försöka stuva om och stänga av. Hit hör Johnny Wahlund på Grimsta skola.

– Systemet har fått till följd att jag lämnat några lokaler som var nyrenoverade och istället flyttat in verksamheten i stora skolan. För att kunna göra det var jag tvungen att anpassa lokalerna för eleverna och det blev rätt dyrt. I slutändan är effekten att vinsten blivit väldigt liten trots att jag lämnat över 200 kvadratmeter och kommit undan lite städkostnader.

Eftersom Grimsta skola är byggd för betydligt fler elever måste Johnny Wahlund också betala hyra för två slöjdsalar och två hemkunskapssalar, som han egentligen inte behöver.

– Jag kan inte slippa hyran för dem eftersom lokalerna måste vara uthyrningsbara för någon annan och det är de inte.

För Väsby skola innebar hyresreglerna att rektor Christine Akalla lämnade ena gympasalen för att sänka hyran.

– Vi hade bara råd att hyra den ena hallen så den andra stod tom i alla fall i ett år. Det är klart att det inte känns som en pedagogisk vinst att vi tränger ihop oss i en idrottssal när det finns en ledig sal som kommunen har en kostnad för, men vi inte kan använda.

Breddenskolans rektor Ebba Wannegård anser att reglerna drabbar kommunala skolor mer eftersom friskolor har större möjlighet att flytta och förhandla om hyror. Hon upplever också att systemet innebär merarbete.

– Jag får ta hand om kostnader för lokaler, reparationer och städning, sådant som inte låg på skolan tidigare. Det minskar tiden till det pedagogiska ledarskapet.

Har ni stängt av lokaler för att sänka hyran?

– Nej, men vi tränger ihop oss. Det är klart att det är viktigt att de pengar vi har går till lärare och inte till lokaler, men att tränga ihop sig kan få negativ effekt på elevernas resultat och möjligheten att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Man behöver ha vissa fria utrymmen för undervisningen.

Lärarnas Riksförbunds kommunombud Pernilla Fransson är också kritisk till kommunens jakt på yteffektivitet i skolan.

– Det är inte verksamhetens bästa som är i fokus utan systemet, säger hon.