Lotta Edholm: De bryter mot skollagen

Förändringen som genomförts betyder i stort sett att det är elevernas behov och inte diagnosen som styr fördelningen av resurser mellan Stockholms skolor.

Flera skolor och många föräldrar har upprört vittnat om hur detta slår hårt mot fristående resursskolor och deras elever.

Enligt Lotta Edholm (FP), Stockholms skolborgarråd och ordförande i utbildningsnämnden, är förändringen nödvändig.
– Vi hade ett system som byggde på den gamla skollagen, som vi insåg att vi måste göra något åt. Därför var det också en helt enig nämnd som fattade beslut i våras om att förändra systemet för resursfördelningen – för att den ska vara mer anpassad till skollagens krav.

Enligt Lotta Edholm väljer man dock inte att tolka skollagen så hårt som förvaltningsrätten, som säger att endast fysiska och somatiska funktionshinder ska generera extra pengar.
– Vi i Stockholm säger att vi vill ändå ha ett mer generöst system, så vi har lagt till psykiska och sociala svårigheter som en till kategori att ge extra stöd för, säger Lotta Edholm.

Hon fortsätter:
– Det ska inte bygga på några typer av diagnoser, utan på elevens behov av insatser som kräver extra pengar.
Så en elev med dyslexi som behöver stöd, kan också få stöd?
– Ja, om man bedömer att det ligger utanför det som är normalt att en skola ska kunna jobba med.

Enligt tidningen Metro har en av skolorna, Vintertullsskolan, meddelat de elever som man inte längre får tilläggsbelopp för att de inte kan tas emot.
– Det är katastrof för de här eleverna. Vi har själva anmält skolan till Skolinspektionen för att få svar på hur vi ska göra rätt, säger skolans rektor Ingeborg Moestam till tidningen.

Enligt Lotta Edholm kan inte skolorna göra så.
– Om eleverna har tilldelats en plats så är skolan skyldig att ta emot dem. Det är skollagen väldigt tydlig med, att man inte kan utesluta elever med funktionshinder om man har valt att ta emot dem. Allting annat vore förödande.

Så du menar att de bryter mot skollagen?
– Ja, om de vägrar att ta emot elever som de har gett en plats. Det gäller både kommunala och fristående skolor. Skolan måste ha en beredskap för att förutsättningarna kan förändras.

Det har pratats mycket om att det är fördelningen som har förändrats. Hur förändras den av att man nu gör en striktare tolkning?
– Det här nya systemet gäller bara nya beslut. Det innebär att det kommer finnas elever kvar i det gamla systemet ett par år till.

Borde inte en striktare tolkning av skollagen betyda att man betalar ut mindre pengar?
– På sikt kan det ju bli så, men inte i år. Och sen beror det också på vilka elever vi har. Skolpengssystemet är enkelt på så sätt att fullmäktige betalar ut så många skolpengar som vi har elever. Det kan bli fler eller färre, så det behöver vi aldrig ta hänsyn till i nämnden. Ett sådant här tilläggssystem, som bygger på varje enskild individ, kan av naturliga skäl inte fungera på det sättet. Man kan göra en bedömning, men man kan inte veta hur många elever som behöver stödet. Det är en del av det socioekonomiska stödet, och det har ökat för varje år de senaste fyra åren.

Men nu borde det ju då minska, så småningom?
– Det är inte så säkert, det finns inget som tyder på det.

Jo, om man skärper kraven?
– Det får vi se helt enkelt, vad det kommer leda till.

Beslutet om förändringen togs i april, men får nu sitt genomslag.
Under tisdagen samlades en stor folkmassa utanför Stadshuset för att demonstrera mot nämndens beslut och mot Lotta Edholm.
Under demonstrationen utanför Stadshuset valde du att inte komma ut. Varför?
– Vi hade möte i utbildningsnämnden. Vi hade en massa andra ärenden som vi diskuterade. Den här frågan var inte på dagordningen, eftersom vi fattade det beslutet i april.

Men ilskan var ganska stor gentemot dig. Hur tänker du kring det?
– Det är för att jag är skolborgarråd och ordförande i nämnden. Då är det så, det är självklart att jag är en mycket mer publik person än de andra. Det kommer med jobbet, och så ska det vara.