Lotta Edholm: Kunskapsmålen måste stå i fokus

Den svenska skolan befinner sig i en brytningstid. De barn som förväntansfullt just satt sig i sin första skolbänk kommer att få en skolgång som är väldigt olik sina föräldrars. I mammas och pappas skola var läxor, prov och betyg närmast att betrakta som skällsord. I sjuåringens skola är de en del av vardagen. I mammas och pappas skola experimenterades det friskt med lärarlösa lektioner. I sjuåringens skola kommer lärarna att vara både närvarande och behöriga.

Samtidigt som den svenska skolan nu reformeras i rask takt utgör utvärderingar av kunskapsresultaten fortfarande ofta en bister läsning. Den senaste PISA-studien kom i december 2010 och visar att svenska 15-åringar fortsätter halka efter i förhållande till andra länder. Det är framför allt i läsförståelse och matematik som resultaten har försämrats. Dessutom är det de svagpresterande eleverna som har tappat mest.

Den gemensamma nämnaren för de reformer som nu genomförs är tydligt fokus på kunskap. Vi vet att tidigare betyg, prov och andra utvärderingar hjälper elever med låga resultat, inte minst pojkar. Vi vet att lärarledd undervisning är en grundläggande förutsättning för elevernas lärande, till skillnad från arbetssätt där eleverna i tidiga skolår lämnas att på egen hand söka information. Jag är hoppfull inför framtiden. Samtidigt inser jag att det tar tid att reformera skolan. Man ska inte glömma att de barn som börjar första klass i år tar studenten först år 2023.

Höga förväntningar föder höga resultat. Det omvända är också alltför sant i många skolor.  Detta gäller inte minst elever från en socioekonomiskt svag bakgrund. Men en godkänd elev får aldrig vara en avklarad elev – vi måste alltid sikta på att varje barn ska nå så högt som möjligt, oberoende av bakgrund eller omgivning. Mätinstrument såsom Salsa, som viktar elevernas bakgrund för att få fram ett rimligt skolresultat, kan få katastrofala följder för de förväntningar som lärare, skolledare, politiker och eleverna själva får på resultaten.

Därmed inte sagt att alla elever har samma förutsättningar att uppnå sin fulla potential. Självklart spelar språkkunskaper och föräldrarnas studiebakgrund in i vad eleven har med sig när den kommer till skolan. En stark socioekonomisk resurs-omfördelning är grundläggande för att möjliggöra att alla elever får den bästa utbildning de kan få. Det är politikernas uppgift att alltid fokusera på förutsättningarna för att eleverna ska uppnå sin potential och det är dags att alla Sveriges kommuner inför en stark socioekonomisk resursfördelning.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. De senaste utvärderingarna i Stockholm visar att vi är på rätt väg. Resultaten på de nationella proven i årskurs tre förbättras tydligt, inte minst i matematik. Läsutvärderingar visat att allt fler elever klarar målen i lågstadiet. Bland de äldre eleverna märks en tydlig förbättring av pojkarnas betygsresultat.

Jag är övertygad om att dagens sjuåringar går en ljusnande framtid till mötes. n

Lotta Edholm (FP)
Skolborgarråd i Stockholms Stad