LR: ”Okej, men inte bra”

Lärarlegitimationsreformen trädde i kraft 2011 och i samband med den infördes kravet på att nya lärare måste gå ett introduktionsår för att kunna ansöka om legitimation. Nu har regeringen tänkt om och sedan den 1 juli i år kan alla nya lärare ansöka om lärarlegitimation så fort de tagit sin examen.

Introduktionsåret kommer dock att finnas kvar och huvudmannen är skyldig att erbjuda en mentor. Och det är rektorns ansvar att det upprättas en plan för introduktionen.

– Det väsentliga är att introduktionsåret blir kvar eftersom en god introduktion i yrket är väldigt viktigt. Men vi hade hellre sett att den gamla ordningen kvarstod. Nu finns det en risk att huvudmännen inte lägger så stor vikt vid introduktionsåret, säger Anders Almgren.

Man kan också se regeländringen som en försvagning av själva legitimationen, menar han. Hittills har den fungerat som ett slags bevis på att det man lärt sig under utbildningen faktiskt fungerar ute i verkligheten. Det har varit den ”prövotiden” som skiljt legitimationen från ett examensbevis.

Anders Almgren menar att förändringen handlar om en kompromiss eftersom huvudmännen har haft svårt att anordna bra introduktionsår.

– De har haft svårt att få tag på mentorer. Vilket beror på att mentorerna inte fått nedsättning i tjänst för uppdraget.

Anders Almgren menar att ansvaret ligger hos skolans huvudmän. Trots att de borde vara intresserade av att göra detta på ett bra sätt för att få professionella lärare till sina verksamheter, ser det inte alltid ut så. Det finns en del kommuner som har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, säger han, men det finns också de som inte verkar bry sig.

– Jag har ingen siffra på hur stor andel det är som fått en god introduktion, bara att det varit stora problem att hitta mentorer. Vilket i sin tur ställt till problem för de nyutexaminerade lärarna som haft svårt att få sin legitimation.

Så det är det man vill komma runt nu?

– Ja och därför säger vi att förändringen är okej, men den är ju inte bra.