Lyckat satsa långsiktigt

 Jag har alltid varit nyfiken och velat utveckla mig, berättar Britt-Marie Hagman, lärare sedan 40 år, som för fem år sedan gick en vidareutbildning, där hon kom i kontakt med olika sätt att använda datorn i pedagogiken.

– Jag ville att vi skulle ha en pilotklass med ”en till en”, det vill säga en dator till varje elev, säger hon och en klassuppsättning bärbara datorer köptes in till hennes förstaklassare.

– Vi insåg direkt att vi hade fått väldigt bra verktyg att lära barnen läsa och skriva med. Till att börja med använde vi datorn mycket till att göra egna berättelser. Vi gjorde egna böcker och ritade, fast med datorerna som verktyg och med bilder som vi scannade in.

Britt-Marie Hagman noterade snart att de små eleverna mycket enklare rättade sina texter i datorn. Med suddigummmi, papper och penna fanns ofta en ovilja och det blev fult och kladdigt. Nu ville eleverna ändra och rätta.

Resultaten från pilotklasserna, som de efterföljande åren även kördes i andra årskurser, var entydiga. Barnen knäckte läskoden tidigare. Samtliga ettor hade fixat det före jul. Treorna skrev mer avancerade meningsbyggnader och framförallt längre textmängder.

Politiker, tjänstemän, skolpersonal och inte minst föräldrar och medborgare verkar ha hejat på satsningen. Det har behövts, för satsningen har inte varit gratis. Utbildning av personal har köpts in för en miljon

kronor under två år och 4 000 elever har utrustats med en egen dator för i runda slängar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck.

– Vi ser det inte som en direkt skolangelägenhet när vi till exempel bygger ut intranät. Eller om det är fel på en elevs dator. Det blir nu samma ledtider att fixa den, som kommunchefens dator, säger skolans it-ansvarige, Per-Erik Lundahl, och tillägger att systemet även krävt en kraftig utbyggnad av trådlös kapacitet i skolorna.

– Det krävs att man har ordentlig infrastruktur och utrustning för att detta ska fungera. Och det är inte rektorn på den enskilda skolan som ska behöva leta fram pengar för att bygga ut.

Förutom anpassade datorer och ren teknisk infrastruktur är lärarnas kunskap, att kunna undervisa med datorn som hjälp, det centrala. Alla lärare i grundskolan och all fritidspersonal genomgår utbildning. Kommunen har upphandlat en grundutbildning av ett privat företag.

Fokus ligger på att kommunicera och att det ska vara enkelt. Både elever sinsemellan och mellan lärare och elever. På varje skola finns en it-guide som dels kan avhjälpa enklare tekniska problem, dels bidra till att utbilda kollegorna. På Nödinge
skolan är det Emelie Öhrn:

– Ibland kan det vara bra att vara två på lektionerna, ibland håller jag workshops med kollegorna om det är något speciellt de vill lära sig mer om, säger hon.

All mjukvara som behövs finns installerad i varje enskild dator, till exempel har alla datorer program som underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Just vikten av att ha användarvänlig teknik som underlättar framhålls av högstadielärare Jakob Koskel på Aroseniusskolan. Där har hans sjuor precis fått sina datorer.

– Om alla elever skulle mejla in läxan skulle det inte underlätta. Men med den lärarplattform vi har finns en snabbhet. Jag kan gå in och rätta och bedöma 20 elevarbeten enkelt. Vi lärare har ställt krav på användarvänlighet i mjukvaran så vi ska kunna använda datorerna i klassrummen, på riktigt. Sedan har eleverna här varit med och bestämt vilka datorer vi ska ha. Inte för stora och klumpiga, bra batteritid och väskor. n

FOTNOT: IT ELLER IKT. Vi har medvetet valt uttrycket ”it” istället för ”ikt”, informations- och kommunikationsteknik. Vi har gjort bedömningen ”it” som ett bredare begrepp.

IT-expertens bästa tips …

Daniel Johansson är verksam som processledare och inom kollegahandledning på LearnIT24, ett utbildningsföretag för skolan. Han är även utbildad lärare.

 

… till lärare:

1. Våga testa. Det gör inget om det blir fel i början och du kommer inte att stänga ner internet av misstag.

2 . Våga ta hjälp av eleverna. Det händer något speciellt med en elev som får gå in i rollen och vara den kunnige.

3 . Om du hittar ett intressant verktyg och du inte förstår hur det fungerar efter 15 minuter så lägg det åt sidan. Det finns säkerligen program som gör samma sak och som är enklare.

4 . Hitta kollegor som sysslar med it i skolan genom att gå med i grupper på sociala nätverk. Du kan få massor av tips och bolla idéer på Facebook, Google+ och Twitter. Det är här du får hjälp när du kör fast.

5 . Använd tekniken för att stärka och stödja dina pedagogiska tankar, inte tvärtom! Teknik i sig är inget självändamål. 


Till rektorer …

1 . Har du en tydlig bild av vad du vill uppnå? Förtätning av teknik skapar inte per automatik en modern skola.

2  Ta tillvara på de duktiga lärare du har. Handledning kollegor emellan är oerhört effektivt när det görs på rätt sätt.