Måhl om Skolverkets nya betygsförslag: Inte glasklart

Skolverket presenterade på måndagen en utvärdering av det rådande betygssystemet. Till grund för utvärderingen ligger enkäter och intervjuer med lärare och elever i högstadiet och gymnasiet samt analyser av statistik.

Enkäten visar bland annat att nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och att åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg införts och menar att det gör det möjligt att sätta mer rättvisa betyg.

Samtidigt pekar lärarna på problem med tröskeleffekter: Det upplevs orättvist att ge betyget D till en elev som uppnått A på alla delar av kunskapskravet utom en, där hen presterat på E-nivå.

Dessutom anser mer än hälften av lärarna att kunskapskraven är otydliga. Kritiken gäller framför allt svårigheter att konkretisera och tolka värdeorden som skiljer de olika betygsstegen åt. Även eleverna menar att det är svårt att tydligt veta vad som krävs för olika betygssteg.

Skolverket föreslår en rad förbättringar av betygssystemet.

– Flertalet av de åtgärder vi presenterar kan göras inom ramen för det nuvarande betygssystemet. Andra förslag innebär större förändringar. Vi lämnar nu över våra förslag till regeringen som får avgöra hur de vill gå vidare, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.

Bland Skolverkets förslag finns:

Att innebörden av ”till övervägande del” utvidgas för betygsstegen B och D:

”Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men i stället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B i stället för C, och tröskeleffekterna minskar. Den utvidgade innebörden av ”till övervägande del” kan tillämpas omedelbart och den kommer också att förtydligas i Skolverkets allmänna råd och stödmaterial”, skriver myndigheten i sin utvärdering.

– Jag tycker inte att det är glasklart vad de menar. Det utrymmet har funnits tidigare med, men det är möjligt att Skolverket är oroliga för att det inte har nått fram till lärarna. Så det ska nog snarast ses som ett förtydligande, säger Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning.

Att konsekvenser av mycket ojämna kunskapsprofiler motverkas:

”Elever som uppnår A-nivå i alla delar av ett kunskapskrav utom ett där eleven inte når mer än E-nivå kan i dag inte få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärare i dessa fall ges möjlighet att även sätta C eller B. Även detta är ett sätt att motverka tröskeleffekter. Hur en sådan regeländring skulle se ut behöver först utredas för att avgöra vilka konsekvenser det får, bland annat för urval till högre utbildning. Förslaget kräver beslut från regeringen”, skriver Skolverket.

Att fler steg för underkänt och riktmärken i stället för kunskapskrav utreds.

Att snäva och detaljerade formuleringar i kunskapskraven ändras:

”Detaljer i kraven försämrar lärarnas möjligheter att vid flera tillfällen pröva elevernas kunskaper mot alla delar av ett ämnes kunskapskrav. I stället ökar riskerna att enstaka sämre prestationer får oproportionerligt stor betydelse för elevernas betyg. Mer övergripande beskrivningar motverkar tröskeleffekter och ger ett bättre stöd för en allsidig bedömning och betygssättning. Åtgärden skulle samtidigt leda till att kunskapskraven blir mindre omfattande och får ett rakare och enklare språk.”

Per Måhl välkomnar att värdeorden ses över. Han menar att det i dag är för mycket ”artskillnader och för lite gradskillnader”, när lärare till exempel ska bedöma om en elevs kunskaper om något är ”översiktliga”, ”utförliga” eller ”utförliga och nyanserade”.

Per Måhl har också invändningar mot att det i några ämnen finns vissa mycket detaljerade delar i kunskapskraven, medan resterande delar är mer allmänt hållna. Han konstaterar att till exempel sociolekter och dialekter tydligt lyfts fram i kunskapskraven i svenskan i gymnasiet, liksom orientering i idrott och hälsa.

– Den typen av detaljerade snuttar i ett annars allmänt beskrivet kvalitetstänk gör det svårt för lärarna. Om Skolverket menar att man ska gå ifrån snäva och detaljerade formuleringar så är det bra. Smådetaljerna behöver bakas in i en större kaka.

Per Måhl saknar förslag om vad som går att göra för att eleverna tydligare ska veta vad som krävs för olika betygssteg.

– Den konkreta informationen kring vad som krävs för ett visst betygssteg når fram till färre elever i dag än före 2011. Eleverna vet inte riktigt vad de ska åstadkomma för ett visst betyg. Där finns något att bita i. Tydligare värdeord kan hjälpa lärarna, men att bara citera kunskapskraven för eleverna hjälper inte. Lärarna måste ta ett ökat ansvar för tydligheten vad gäller detta.