”Man måste skala på kunskapskraven”

Kursplanen för hem-och konsumentkunskap och krav på hållbarhetsperspektiv i ämnets alla delområden infördes 2011. Antalet undervisningstimmar förändrades däremot inte utan fick stå kvar på 118 timmar, vilket är det lägsta antalet undervisningstimmar bland grundskolans alla ämnen.

Johanna Prytz, hem- och konsumentkunskapslärare på Santosskolan i Göteborg, upplever att ämnet är likvärdigt de andra ämnena på hennes skola men att tiden är alldeles för knapp.

– Det är illa att vi fortfarande har 118 timmars undervisningstid men ska hinna göra så mycket mer. Hållbar utveckling gör man inte i en handvändning och tidsbristen leder till att man måste prioritera bort områden, säger Johanna Prytz.

Hon berättar också att det framför allt är konsumentkunskapen som blir lidande på grund av tidsbristen.

– Det är ett jätteviktigt kunskapsområde för eleverna, att de är medvetna om skuldfällorna som finns och vilka villkor som gäller för att ta lån. Tyvärr så räcker inte tiden till för att gå igenom allt och lektionerna tenderar till att fokusera på mat, hälsa och mathantering, medan det andra hamnar i skymundan, säger Johanna Prytz.  

I och med att lärare i hem- och konsumentkunskap ofta är ensamma om sin kompetens på skolan så saknas förutsättningar för att diskutera till exempel betygsättning och undervisning i ämneslag.

– Man har ingen att diskutera betygsättning, utformning av lokaler eller andra idéer med. Det finns forum på Facebook där man kan diskutera, men det är något annat än att mötas fysiskt. Det hade varit väldigt värdefullt om det arrangerades fler konferenser för lärare i ämnet, säger Johanna Prytz.

I en avhandling från Göteborgs universitet har Emmalee Gisslevik bland annat undersökt hur införandet av hållbarhetsperspektivet i hem- och konsumentkunskap påverkat undervisningen och hur anvisningarna uttrycks i kursplanen.

– Ämnet har ett berikat kunskapsinnehåll, vilket är positivt. Samtidigt är det ett komplext och vagt beskrivet uppdrag. Lärarna rapporterar även om att ämnet känns underprioriterat och har låg status både bland kollegor och den centrala styrningen. Tidsbristen riskerar också att målet som man har blir fragmenterat för elever at ta till sig, säger Emmalee Gisslevik.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén skriver, tillsammans med grundaren av organisationen EAT Gunhild A Stordalen, en debattartikel där de belyser vikten och värdet av hem- och konsumentkunskap. De skriver bland annat att elever som inte får tillräcklig kunskap om hur man lever ett hälsosamt liv hemifrån måste få den kunskapen i skolan och att och skolan behöver hjälp från både politiken, näringslivet och andra aktörer för att kunna erbjuda det.

Emmalee Gisslevik tycker att det är anmärkningsvärt att ämnet har låg status med tanke på hur högt miljöfrågan ligger på den politiska agendan.

– När man följer den politiska debatten, där mat och hållbarhet är så högt prioriterat och samtidigt ser att ämnet har så låg status och att man inte har någon ambition att höja den, så blir jag förvånad. Det är mycket som ska hinnas med på 118 timmar och det är ett tungt ansvar som läggs på lärarna.