Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Regeringen bedömer att det är viktigt med mer fysisk aktivitet i skolvardagen för att främja elevernas utveckling. Därför ger man Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur mer rörelse kan bli en del av vardagen i grundskolan.

Eftersom undervisningstiden i idrott och hälsa från och med 2019 ska utökas med 100 timmar i grundskolan vill regeringen även veta i vilka årskurser utökningen kan ge störst effekt. I uppdraget ska Skolverket även titta på möjliga författningsändringar som kan bidra till mer rörelse under skoldagen för alla elever.

– Barn som rör sig lär sig mer. Därför är det viktigt att det som länge har stått i läroplanen om att barn ska få röra sig varje dag faktiskt blir verklighet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin i en skriftlig kommentar.

– Det handlar inte om en ny uppgift på lärarna utan möjlighet till struktur och kultur på skolorna som gör att lärarna får lättare att ha ordning i klassrummet och eleverna lättare att lära sig.

Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa vid Nacka Gymnasium, tycker att det är positivt att frågan om mer fysisk aktivitet uppmärksammas – men påpekar samtidigt att situationen är knepig.

– Det måste tillföras mycket mer resurser om det ska genomdrivas fler undervisningstimmar eller mer fysisk aktivitet i skolan i dag. Vi lärare ska inte behöva springa snabbare och jobba fler timmar, något som det i dag tenderar att bli. Vi har redan fullt upp, säger han.

Samtidigt tror Daniel Gomejzon att det går att få till mer fysisk aktivitet under skoldagen, men han menar att det oftast blir lärarna som får ta extraarbetet och jobba utöver det man redan har.

– Och det är ju hedervärt, men alla lärare pallar inte jobba över. Man ska inte behöva jobba på sin fritid som det ofta tenderar att bli med sådana här lösningar. Det måste införas mer personal.

Daniel Gomejzon varnar för en tuff arbetssituation för andra lärare när pulsträningen ska in i vardagsschemat, med lärare som hamnar utför deras komfortzon och tvingas till att göra mycket extrajobb.

– Det är riktigt svårt. Det är bara att titta på programmeringen som ska in extra i ett redan fullsmockat schema. Vi måste tänka på att det inte bara läggs på nya uppgifter på lärarna som de inte hinner med och har kunskap om.

Samtidigt kvarstår grundproblemet med att många elever rör sig på tok för lite i dag. 

– Det behöver hända något snart för att vända utvecklingen. Jag tycker att det borde vara mer idrott på skolschemat, men om det ska bli verklighet gäller det att anställa mer personal, säger Daniel Gomejzon.

Läs mer om Skolverkets uppdrag här.