Miljöinspektion gav resultat
"Det viktigaste är att renodla uppdraget"
1. Vad är sämst när det gäller den psykiska respektive fysiska arbetsmiljön på din skola?
2. Vad är viktigast för att förbättra arbetsmiljön för dig?
Tomas Ärlebrant, matematiklärare, Sundsvalls gymnasium, Sundsvall:
– Det sämsta är att man inte hinner hjälpa eleverna. Man har för många elever för att hinna hjälpa dem alla. Ett fysiskt problem är att vi sitter många lärare i ett rum och sitter man ensam i rummet får man lägga mycket tid på att administrera och svara i andras telefoner.
– Att renodla uppdraget med att lära elever. Läraren måste vara lärare och inte behöva hålla på med en massa andra uppgifter. Man ska göra det som ger mest effekt. Många gånger ber eleven om hjälp och man hinner inte stanna de extra två minuterna som behövs för att de inte ska fastna om fem minuter igen.
Rebecka Berggren, språklärare, Ljustadalens skola, Sundsvall:
– Den psykiska miljön är bra; vi lärare trivs och har kul i hop. Men den fysiska miljön är förfärlig. Vi har ett fläktljud som är för högt. Först nu efter flera år på skolan har jag fått låsbara skåp. De är från 1973, när skolan byggdes. Vaktmästarna får kånka runt slitna möbler som är dåliga.
– Det blir per automatik att förbättra för eleverna. Jag skulle vilja ha fräscha klassrum som är byggda på och uppdaterade för 2000-talet.
Livia Olfar, språklärare, Edbergska gymnasium, Sundsvall:
– De går ihop: mår du bra psykiskt mår kroppen bra. Här förstår inte politikerna vad vi håller på med; de förändrar hela tiden villkoren för arbetet; det ger en stressig miljö. Det finns ingen konsekvensanalys. Sedan funkar det inte tillfredsställande med datorer till alla.
– Det krävs mycket arbete och att man vågar säga ifrån när det behövs och att det finns de som hör vad man säger. Jag tror det kan bli bättre om skolan styckas upp och det bildas små enheter där man kan ta snabbeslut.
Läs mer
Eriksdalsskolan på Södermalm i Stockholm är ett exempel på hur det går att förbättra arbetsmiljön genom att driva frågorna vidare. Skolans dåvarande ledning genomdrev till läsåret 2009/2010 besparingar som bland annat innebar större elevgrupper och ökad arbetstid.
– Det skumma var att tidsökningen inte var reglerad på något sätt, säger Anne-Marie Gustafsson, lokalombud på skolan.
I Stockholms stads medarbetarenkät fick Eriksdalsskolan usla resultat när det gällde nöjda medarbetare. I samma veva gjorde även facket en enkät om arbetsmiljön på skolan. Resultatet visade att det fanns risk för verklig ohälsa.
I november förra året gjorde så arbetsmiljöverket en inspektion på skolan. Resultatet blev ett inspektionsmeddelande som starkt kritiserade den ökade arbetsbelastningen. Då tog det fart.
– Från nuvarande läsår gick vi tillbaka till samma arbetstider som vi hade innan omgörningen. Det är principiellt viktigt att arbetsmiljöverket tog ställning i den här frågan. Fler borde följa vårt exempel. Det lönar sig att driva saker, säger Anne-Marie Gustafsson.
Likvärdighet nås med statligt ansvar
"Orättvisan och segregationen i svensk skola har ökat sedan början på 1990-talet", skriver lärarstudenten och Vänsterpartisten Rossana Dinamarca.
Därför lyfte Nossebro
Forskaren Bengt Persson avslöjar några slutsatser från den pågående studien av skolfenomenet Nossebro.
Nya boken om sex kan bli hjälp i klassrummet
Pelle Ullholm på RFSU har skrivit en bok som sex som kan användas i sexualundersvisningen.
Lärarna är osynliga i skolornas reklam
Bara 27 av 211 skolor nämner sina lärare som en resurs i sin marknadsföring.
"En koreansk vintersaga"
Läs utrikeskorrespondenten Ola Wongs krönika om det sydkoreanska skolsystemet - där lärarna är vinnare.


Detta är en av de viktigaste uppgifterna man kan ha, skriver DN."

















































Kommentera artikeln