Överens: ”Så här ska det inte gå till”

I Skolvärldens granskning undersöktes lönevillkoren för de 15 223 lärare som höstterminen 2016, enligt Skolverket, hade förstelärartillägg.  

Granskningen visade att Sveriges högst avlönade förstelärare är en rektor. Alexander Tornberg, skolchef och rektor på Laboraskolan, har högst lön bland förstelärarna och tjänar 75 000 kronor i månaden, enligt Skolverket.

Staten finansierar en höjning av månadslönen för den som utses till förstelärare med i genomsnitt 5 000 kronor per förstelärare och skolhuvudman. Enligt Skolverket ska en lärare med karriärtjänst – förstelärare eller lektor – i huvudsak arbeta med undervisning och uppgifter som hör till undervisning. Det innebär att en förstelärare ska undervisa minst 50 procent av arbetstiden.

Att en rektor visade sig lyfta förstelärartillägg, med motiveringen att han undervisar ”40–50 procent” är bekymmersamt enligt Åsa Fahlén, ordförande för lärarnas Riksförbund.

– Det här bidrar till en ökad misstro till förstelärarsystemets legitimitet, det är problematiskt. Kriterierna för förstelärare behöver bli tydligare från centralt håll, det är för oklart bland lärarna på vilka premisser man får tillägget, säger Åsa Fahlén.

Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, förstår att lärare blir upprörda när de tar del av granskningen.

– Det är inte så här det ska gå till. En viktig del för att få legitimitet för en sådant här karriärtjänstereform det är att det är transparent och förutsägbart hur man kan bli förstelärare och vad som krävs av en.

Behöver det bli ett tydligare centralt ansvar?

– Den här karriärtjänstereformen sjösattes väldigt snabbt och utan några framförhandlade kriterier och det är det som skiljer sig från lärarlönelyftet. Med lärarlönelyftet var de centrala parterna med och tog fram kriterierna, säger Helene Hellmark Knutsson.

– Nu har vi tillsatt en utredare som ska se över hela karrärtjänstereformen, inklusive lärarlönelyftet, och koppla ihop det med som Skolkommissionen har föreslagit. Syftet med det är att få ett mer sammanhållet och transparent system som har legitimitet i lärarkåren.

Liberalernas partiledare Jan Björklund var skolminister när förra alliansregeringen lanserade tjänsten förstelärare med syftet att stimulera lärare och förbättra yrkets status.

– Förstelärarsystemet är i sin helhet en stor succé. Det ger en karriärväg för duktiga lärare, det lyfter lönerna på ett tydligt sätt och det ger också en möjlighet för arbetsgivare att premiera väldigt duktiga medarbetare, säger han till Skolvärlden.

– Naturligtvis ska det inte vara en rektor som är förstelärare, det borde inte vara tillåtet.

Behöver det bli en tydligare centralstyrning?

– Ja, absolut. Det har jag tyckt hela tiden. Jag ville göra det redan innan det genomfördes.

De andra partierna ville värna om det kommunala självstyret och då blev det så här.

Har du hört talas om liknande fall där det delas ut förstelärartjänster på osäkra premisser?

– Nej, ni (Skolvärlden) har säkert hittat ett unikt fall, hoppas jag. Så ska det inte vara. När vi konstruerade systemet var det flera som ville ha mer regler. Jag själv och Lärarnas Riksförbund ville ha regeln att en förstelärare ska vara kvar i undervisningen. Man ska vara en undervisande lärare. Men både Kommunförbundet och Lärarförbundet ville att man också skulle kunna ha olika utvecklingspedagoger och så vidare. Då öppnar man upp för det här naturligtvis, säger Jan Björklund.

– Förstelärarsystemet är en modell som bör vidareutvecklas, men jag tycker att de har klantat till lärarlönelyftet något fruktansvärt. Det har genomförts på ett sätt som har skapat misstro ute på skolorna.

Helene Hellmark Knutsson hoppas på att man kan nå en bred politisk samsyn utifrån de förslag som Skolkommissionens utredare kom med, och skickar med Skolvärlden en fråga till Liberalernas partiledare:

– Är Jan Björklund beredd att samarbeta över blockgränserna för att göra det här systemet bättre både vad gäller karriärtjänsterna och lärarlönelyftet ihop med ett professionsutvecklingsprogram?

Så här svarar Jan Björklund på den frågan:

– Det har vi alltid varit, men fick inte så mycket stöd av de röd-gröna när vi genomförde förstelärarsystemet. De skällde på allt, så det var inte mycket samarbete när själva var i opposition. Vi har alltid varit bredda att medverka.