MSB snabbjobbar för en nationell plan vid skolattacker

Det finns inga enhetliga riktlinjer för hur lärare ska agera vid skolattacker.
Arbetet med att ta fram en nationell utbildning i vad man ska göra vid pågående dödligt våld startade samma dag som två lärare i Malmö mördades av en elev.
– Allt beräknas vara på plats i november, säger Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig på MSB, till Skolvärlden.

Den 21 mars hade Jonas Erikssons grupp – med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skolverket, polisen och kommunrepresentanter från Stockholm, Göteborg och Malmö – uppstartsmöte.

Senare samma eftermiddag klockan 17.12 gick en svartklädd, maskerad 18-årig elev till attack på Malmö Latinskola. Det var den fjärde skolattacken i Sverige på 14 månader och två kvinnliga lärare i 50-årsåldern dog.

Till Dagens Nyheter har Jonas Eriksson sagt att han tror att samhället är sent ute med att ta tag i frågorna om skolattacker – och att det borde ha gjorts mycket mer tidigare.

– Men nu kommer det, med myndighetsmått mätt, gå fort. Arbetet med enhetliga nationella riktlinjer finns det en bra plan för. Och vi hoppas, och tror, att en webbsida kommer vara på plats i november, säger han till Skolvärlden.

Lärarna får inte samma kunskap

Nu har olika skolor, olika kommuner och olika friskolekoncerner sina egna kurser i pågående dödligt våld – och innehållet i upphandlade utbildningar varierar. Lärarna får helt enkelt inte samma kunskap.

Nu är tanken att ska bli mer enhetligt och att man ska göra på samma sätt – att alla skolor ska utgå från samma grund vid utbildningen, säger Jonas Eriksson.

Kan du berätta lite kort om den grunden?

– Vi utgår från råden ”Fly, sök skydd, larma”. I korthet går det ut på att man som lärare snabbt värderar situationen utifrån det faktiska, akuta läget. Ska jag fly? Eller är jag i ett läge där jag ska sätta mina elever i säkerhet först? Det handlar mer om att lära sig ett tankesätt än att förespråka enhetliga skyddsåtgärder.

– När det gäller det senare beror det ju på hur skolan är utformad. Det är ju – bara för att ta ett enkelt exempel – en väldig skillnad på att befinna sig på bottenplan och kunna ta sig ut genom fönstren mot att vara i en skolbyggnad med flera våningar.

Enhetliga nationella verktyg

Det blir en utbildning i att kunna ta snabba beslut?

– Tanken är som sagt att man ska få en grund att stå på för att kunna värdera den situation man plötsligt kan befinna sig i. En skolattack går oftast så fort. Många gånger handlar det om ett fåtal minuter innan den är över och då hinner inte polisen komma på plats. Då måste skolan göra rätt i stunden för att helt enkelt skademinimera. Och det är verktygen för det som vi vill ska bli nationellt enhetliga, säger Jonas Eriksson.

Just det här arbetet handlar alltså inte om att förebygga skolattacker?

– Jag får säga som jag sagt förut; jag är övertygad om att det här kan hjälpa till att få ner konsekvenserna i antalet skadade eller döda, säger Jonas Eriksson.