nollan-tian-diagram
Grundskolan växer

När nollan blir ettan

Om allt rullar på införs tioårig skolplikt lagom till skolstarten 2017. Men svenska elever kommer ändå tillbringa mindre tid i skolbänken än genomsnittet inom OECD.

Redan när förskoleklassen infördes 1998 ville många hellre se att skolplikten utökades till tio år. Den gången sa regeringen nej och satsade i stället på ett frivilligt första år. Men så störtdök de svenska resultaten i Pisa-undersökningen och nu ska frågan utredas.

Partierna över hela skalan, med undantag för Kristdemokraterna, ställer sig bakom förslaget. Men kommer reformen egentligen innebära någon stor förändring för det svenska skolsystemet?

– Jag tror inte att det kommer bli någon dramatisk skillnad, framför allt med tanke på att 95 procent av alla sexåringar redan går i förskoleklass. Men visst, det är en form av markering och man visar på betydelsen av utbildning. Det blir en uppgradering genom att man satsar samhällsresurser på ett extra skolår, säger Jan Håkansson, forskare i pedagogik på Linnéuniversitetet.

Grundskoleutredningen har nyss påbörjat sitt arbete under ledning av Ann-Marie Begler. Resultatet ska redovisas sommaren 2015. Planen är att nyordningen ska börja gälla två år senare.

Vilka konsekvenserna blir är förstås beroende av vad utredningen landar i, påpekar Mats Miljand, lärare och mångårig skolutredare på utbildningsdepartementet.

– En mycket liten förändring vore om man bara införlivar det redan befintliga förskole-
året som en del i grundskolan, då blir skillnaden inte särskilt stor. Ett helt annat scenario är om man vill förändra så att de elever som går sitt första skolår som sexåringar ska lära sig lika mycket som dagens sjuåringar. Då kan det bli fråga om läroplansöversyn, kunskapsöversyn, nya mål och så vidare. I sådana fall kommer det krävas ganska stora utbildningsinsatser, inte minst från kommunerna.

– Min personliga gissning är att regeringen vill lägga sig någonstans mitt emellan dessa båda scenarier, säger Mats Miljand.

En fingervisning är förstås den pengapåse som regeringen har anslagit för övergången till ett tionde skolår: 1,4 miljarder kronor. Det är pengar som bland annat ska räcka till att vidareutbilda de förskollärare som i dag är anställda i förskoleklasser, men även införandet av en obligatorisk sommarskola.

Däremot kommer svenska elever, även med tioårig skolplikt, tillbringa mindre tid i klassrummet än genomsnittet i OECD. Förklaringen är att svenska elever får mindre undervisningstid per år.

I grundskolan undervisas svenska elever i snitt 741 timmar per år, femtio timmar mindre än OECD-snittet. 

Den garanterade undervisningstiden i grundskolan är 6 785 timmar i Sverige. Genomsnittet i OECD är cirka 7 500 timmar och i EU cirka 7 460 timmar. Dessutom ägnar svenska elever mindre tid åt läxor än genomsnittet i OECD.

Genom att införa tioårig skolplikt och skolstart vid sex års ålder anpassar sig Sverige till den breda majoriteten av övriga OECD-länder. Skolstart först vid sju års ålder har tidigare framför allt förekommit i Norden och ett antal östeuropeiska länder.

Men trenden är tydlig. Allt fler inför tioårig skolplikt och tidigarelägger skolstarten.

I Danmark är förskoleklassen obligatorisk för eleverna och i Norge infördes tioårig skolplikt redan 1997.

I Finland föreslog en statlig utredning så sent som i fjol att förskolan, som motsvarar Sverige förskoleklass, ska göras obligatorisk.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm