Nära samarbete gör det enklare att sätta betyg

Domkyrkans torn sticker upp utanför det trånga arbetsrummet som han delar med två kolleger i ena hörnet av huvudbyggnaden.
– Vi sitter i princip i knät på varandra, skojar Torbjörn Carlson, samtidigt som han konstaterar att det är nära till samarbete.
Annars var det faktiskt rymden och ljuset i den anrika byggnaden som lockade fysik- och matematikläraren till skolan från norrländska Dorotea för tio år sedan. I dag undervisar han totalt 120, av skolans cirka 1100 gymnasieelever, på det naturvetenskapliga programmet, NV, och International Baccalaureate, IB. Med tanke på att de flesta kolleger har betydligt fler elever beskriver han det som en ganska ”lyxig” situation elevmässigt.
Även om det nu är den mest hektiska tiden på året där alltmer kretsar kring betyg så försöker Torbjörn Carlson att tona ned den biten. Han ser sig i första hand som lärare och vill hjälpa eleverna att lära sig så mycket som möjligt och tycka det är kul på samma sätt som han själv.
– Jag försöker att undvika betygssättning och betygssnack under hela kursen. Först när den är slut så startar det egentliga betygsarbetet för mig då jag sammanställer all information som jag har och sätter betyg, säger han och tillägger att det går bra att informera eleverna utan att använda betygstermer.

Uppskattar samarbetet

En av de allra bästa sakerna med skolan tycker han är det etablerade samarbetet mellan ämneslärarna. Redan som nyanställd välkomnades han av gamla lektorer som varit med och byggt upp teamen där man jobbar ihop och stöttar varandra.
Han berättar att lärarna försöker att samplanera så långt det går med gemensamma prov och gemensamma laborationer för alla elever på ett program. När de rättar proven så samlas de för att komma överens om hur de ska fördela poängen på uppgifter och vad som krävs för att nå dessa.
– När man är osäker på sin egen tolkning så låter jag en kollega rätta för att se om vi har samma åsikt. Vi producerar materiel som vi delar med oss och vi försöker att ha gemensamt material som vi delar ut till eleverna. Det här skapar en trygghet för dem eftersom de inte behöver vara rädda att de missar något.
På fysiken är ambitionen att ha två prov per termin, varav ett är ett gemensamt prov för alla som läser kursen på skolan. Dessa resultat tillsammans med det avslutande provet från nationella provbanken är de teoretiska resultaten som sedan används vid betygssättningen.
Dessutom gör eleverna ett stort antal laborationer där de också ska skriva rapport på en del av dem. Detta är det praktiska resultatet som vägs in i bedömningen.
– Tillsammans med informationen som man hela tiden får i klassrummet, till exempel hur eleven kommunicerar sin kunskap, är det detta som ligger till grund för betyget.
Är det svårt att sätta betyg?
– Jag har alltid försökt förbereda mig och ha så mycket som möjligt på fötterna för att undvika att det blir så smärtsamt.
I nästan alla fall är betygssättningen inget problem och eleverna är fullt på det klara med vilket betyg de kommer att få. Värst är när en elev jobbat och kämpat och kanske ändå inte får ett godkänt betyg. Det händer inte ofta men det är lika svårt varje gång.
Han berättar att det här skolåret var första gången under alla år som han hamnade i en situation då en elev och elevens föräldrar tyckte att han satt fel betyg.
– Skolan tog det hela seriöst och vi träffade föräldrarna där jag förklarade hur betygsättningen går till på skolan och i det enskilda fallet.
Föräldrarna accepterade inte detta och anmälde saken till Skolverket som bara konstaterade att läraren är suverän när det gäller betygssättning.
– Det var tråkigt att det blev så här men det kändes skönt att vi arbetar på det sätt som vi gör och att jag kan känna att trots allt så har processen varit rättssäker.
På IB sätter Torbjörn Carlson, till skillnad från på NV, inga betyg utan eleverna gör slutprov som rättas externt.
– Här känner man att man kämpar tillsammans med eleverna mot den avslutande examen på ett annat sätt, kanske något för den svenska gymnasieskolan att ta efter, säger han.
Torbjörn Carlson ser fler fördelar med systemet på IB. Inte minst när det gäller att motverka den betygsinflation som Skolverket tidigare har konstaterat faktiskt existerar.
– Även i de ämnen där man har nationella prov och någon form av kontrollsystem tror jag att man kan komma långt när det gäller skolor som sätter för ”snälla” betyg.
Går det att sätta likvärdiga betyg?
– Det är naturligtvis en grannlaga uppgift eftersom all bedömning är subjektiv, men jag tror att det går att finna system. IB är ett exempel där eleverna gör prov efter avslutad kurs som bedöms externt efter en rättningsmall som är väldigt detaljerad.
– De som rättar provet rättar prov från elever som finns i ett annat land eller till och med en annan världsdel. Dessutom så tas det stickprov på rättningen i flera led vilket gör att de som rättar följer mallen till punkt och pricka så långt det går. Elever kan dessutom överklaga en bedömning som sista kontrollstation.