Teen girl reads electronic book laying on the grass
Foto: Colourbox

Nödvändigt med ett språklyft

Forskningsrapporter visar en nedåtgående trend i svenska elevers läsförmåga samtidigt som statsbidraget "läsa-skriva-räkna" dras in i år, skriver åtta regionala samordnare för språk-, läs- och skrivutveckling och kräver ett språklyft.

Statsbidraget ”läsa-skriva-räkna” har betalats ut till kommunerna sedan 2008, men det upphörde sista december i fjol. Många kommuner har byggt upp strukturer för att stärka och utveckla undervisningen i basfärdigheterna med fokus på år F-3. Vi börjar se tecken på en positiv utveckling, men fyra år är för kort för att ge påtagliga resultat. Därför är det viktigt att fortsätta språksatsningen. Nu riskerar Matematik-lyftet att tränga undan kommunernas utvecklingsarbeten kring språk-, läs- och skrivundervisning. Det vore olyckligt då en god språklig förmåga är avgörande för elevens kunskapsutveckling i alla ämnen, inklusive matematik.

Olika forskningsrapporter visar en nedåtgående trend i svenska elevers läsförmåga. EU-rapporten Teaching Reading in Europe (EACEA 2011) jämför EU-länders resultat i PIRLS och PISA. Över 17 procent av Sveriges 15-åringar klarar endast att läsa de allra enklaste texterna – för pojkar 24 procent och för flickor 13 procent. De svenska 15-åringarnas läsförståelse har, enligt PISA-undersökningarna, blivit signifikant sämre sedan år 2000. Oroväckande är att:

• de bästa läsarna har blivit svagare.

• de svagaste läsarna har blivit fler och svagare.

• skillnaden i pojkars och flickors läsförmåga har ökat.

• socioekonomisk bakgrund i ökande grad påverkar läsförmågan.

• skillnaden i läskompetens mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat.

Analysen av PIRLS 2006 (Skolverket 2010) visar att svenska elever jämfört med övriga deltagande länder, inte får lika mycket undervisning i läsförståelsestrategier, läsning med textsamtal eller utmaning i sin läsning. Dessutom diskuterar lärare mer sällan sin läsundervisning. Utmaningen är att utveckla och stärka framgångsrika metoder som är förankrade i forskning och beprövad erfarenhet samt att utveckla de områden som PIRLS-analysen lyfter fram. Utvecklingsarbete inom dessa områden har på många håll skett inom ramen för statsbidraget ”läsa-skriva-räkna”.

Fem grundläggande språkliga förmågor fokuseras i Lgr 11: analys-, kommunikativ- och metakognitiv förmåga samt förmåga att hantera information och begrepp. Språket är grunden för att hantera dessa. Vi anser att rapporterna om sviktande läsresultat är grund för en fortsatt nationell språk-, läs- och skrivsatsning. Detta skulle stärka, vidareutveckla och ge kontinuitet i kommunernas påbörjade utvecklingsarbeten. Vi vill se ett ”Språklyft” med:

• undervisning i olika läs- och skrivstrategier, läsförståelsestrategier och metakognitiva strategier, en bred repertoar av olika texttyper och genrer samt texter från digitala medier.

• stöd till pojkars läsning.

• fokus på språk i alla ämnen och ämnesövergripande undervisning samt pedagogiska ämnesutvecklande diskussioner.

Statsbidraget och stödet från Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling har varit viktigt för arbetet i kommunerna. Detta måste fortsätta! Vi vet att ett ”språk-lyft” skulle höja resultaten i alla ämnen och ge eleverna nödvändiga förutsättningar för att aktivt kunna delta i samhällslivet.

Av åtta regionala samordnare för språk-, läs- och skrivutveckling:
Lisa Adamsson, Göteborg
Malin Granström, Värmland
Toura Hägnesten, Stockholm
Camilla Kallenberg, Småland, Blekinge, Öland
Erica Lövgren, Norrbotten
Ann Löwbeer, Södermanland
Birgitta Melin, Hälsingland, Västernorrland, Jämtland
Maud Nilzén, Västra Götaland

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm