Nordisk språkskugga i skolan

De nordiska språken och kulturen nämns i alla ländernas kursplaner men i de flesta fall bara i icke förpliktigande formuleringar. Utveckling har också gått mot mer övergripande målformuleringar snarare än konkreta texter. Generellt kan man säga att de små språkområdena lägger mer vikt vid undervisningen än till exempel Sverige.
– Med en satsning på nordiska språk kan vi öka Sveriges konkurrenskraft, rörligheten i vår arbetsmarknad och forskarvärld och bättre lyda intentionerna i de nordiska överenskommelser vi undertecknat. Samtidigt tar vi ett viktigt steg i att vända den negativa språktrenden i Sverige, säger Helena von Schantz, ordförande i LMS, Lärare Moderna Språk och utvecklingsledare vid Djäkneparksskolan.
Läs även von Schantz debattinlägg i detta ämne på sidan 40.

En större genomgång av språkförståelsen i Norden gjordes 2005 av danskan Lis Madsen på beställning av Nordiska rådet. Hon är även aktiv i Språkpiloterna, som utbildar nordiska lärare i de nordiska språken. Dock var jämförelser svåra eftersom styrdokument skiljer sig åt så mycket åt.
Det verkar finnas ett ökat engagemang för att binda samman nordiskt samarbete i vid bemärkelse. Drivande är bland andra Föreningen Norden och Nordiska Rådet.
Temat för årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg är Norden och de nordiska språken. Det visar ett ökat intresse för litteratur från våra grannländer.

Nordiskt språksamarbete sker bland annat genom Nordiska språkkoordinationen (NOSK), som startade sitt arbete 2009. Läs mer på nordisksprogkoordination.org

Fakta
De nordiska språken danska, färöiska, isländska, norska och svenska tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Finskan och samiskan däremot tillhör uralskan och grönländskan hör hemma i den eskimå-aleutiska språkfamiljen.

Testa dina nordiska språkkunskaper via sprogpiloter.dk eller direkt på http://ins.sol.lu.se/