pisa-rutbild-karta
Foto: Anna Karlsson
Pisa-raset

Norge vände utvecklingen

Första Pisa-undersökningen placerade den norska skolan under OECD-snittet. Medvetet arbete har vänt utvecklingen och i dag är både den norska och den finska skolan förebilder för den svenska. 

I början av 2000-talet drabbades Norge av en chock när resultaten från den första Pisa-undersökningen presenterades. Landet hamnade på snittet för OECD-länderna, medan exempelvis Sverige låg en bit över. Några år senare vände utvecklingen.

– Det är flera samverkande faktorer som har gjort att vi har förbättrat resultaten, säger Anne-Berit Kavli som är avdelningsdirektör på norska utbildningsdepartementet. 2006 infördes en ny läroplan, med bland annat tydligare mål än tidigare och krav på att matematik ska integreras i alla ämnen. Vi började också med nationella prov i engelska, norska och matematik i årskurs 5 och 8.

Anne-Berit Kavli menar att kommunernas allt tydligare ansvar för skolan också har bidragit till att förbättra resultaten, precis som satsningar på vidareutbildning av lärare. Däremot har det inte varit aktuellt att införa friskolor och fria skolval enligt svensk modell.

– Nej, varken den förra eller den nuvarande regeringen har drivit det. Den nya regeringen har signalerat att andra friskolor än bara sådan med alternativ pedagogik kan få öppna. Men de får inte drivas med vinstsyfte.

I den svenska skoldebatten hävdas det ibland att en del av skillnaderna mellan svenska och finska elevers resultat kan förklaras av en större andel invandrarbarn i svenska skolor. Det är en förklaring som Pisa-generalen Magnus Oskarsson inte ger mycket för.

– Den större andelen elever med invandrarbakgrund i svenska skolor gör att Sveriges poäng är något lägre i Pisa än vad den skulle vara om andelen elever med invandrarbakgrund hade varit lika stor som den är i Finland. Men det förklarar inte skillnaden mellan länderna som är mångdubbelt större.

Anna Mikander, överinspektör vid det finska utbildningsdepartementet, tror i stället att skillnaden beror på att Finland har följt den utbildningspolitik som formades under 1960- och 1970-talet.

– Vi bestämde då att den finska skolan skulle vara en jämlikhetsskola där alla skulle få samma chans till utbildning. Det har vi hållit fast vid. I Sverige har skolan varit mycket mer politiserad. Det har ändrats i den varje gång det har kommit en ny regering. Så har det inte varit här.

I Finland drivs nästan alla grund- och gymnasieskolor av kommunerna. Ytterst få är privata.

– Det har aldrig varit aktuellt här att införa den svenska modellen med friskolor och fria skolval.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm