Ny forskning fördjupar förståelsen för dyskalkyli

– Jag tycker att vi ska vara försiktiga med att använda diagnoser, framförallt för yngre barn. Vi borde möta alla elever på deras funktionsnivå oavsett vad vi kallar det för, säger Rickard Östergren som skrivit avhandlingen.

Resultatet från undersökningar som Pisa talar sitt tydliga språk. Många elever har svårt att klara matematikämnet. Osakerna är många, men för en mindre grupp på mellan 3-6 procent av eleverna rör det sig om specifika inlärningssvårigheter i matematik, det vi brukar kalla dyskalkyli. Ämnet är betydligt mindre utforskat än läs- och skrivsvårigheter, men att förstå vad matematiksvårigheter beror på är viktigt för att för att kunna utforma undervisningen för dessa elever på rätt sätt. 

Rickard Östergren forskar om dyskalkyli och har nyligen disputerat med en avhandling där han undersöker varför barn utvecklar specifika inlärningssvårigheter i matematik.

– Man tänker sig att det finns ett antal grundläggande förmågor som gör att barn kan lära sig att räkna. När det gäller de barn som utvecklar specifika matematiksvårigheter finns det ett antal hypoteser om vad det är för funktioner/förmågor som är nedsatta hos de här barnen. De hypoteserna har jag prövat i avhandlingen, säger han.

Det kan handla om förmågan att uppskatta antal, kopplingen mellan grundläggande antalsuppfattning och symboler som räkneord och siffror eller om en nedsättning i mer generella förmågor som arbetsminnet.

Ett typiskt test för att pröva förmågan att uppskatta antal, går ut på att man har ett antal prickar i ett fält och ett annat antal prickar i ett annat fält och sedan ber eleven att avgöra i vilket fält det finns flest prickar. Eleven behöver inte förstå vare sig siffror eller räkneord för att genomföra testet. Presterar eleven sämre jämfört med jämnåriga tänker man sig att förmågan är nedsatt. Rickard Östergren betonar att barn med matematiksvårigheter inte är helt oförmögna att avgöra skillnaden, men de är mer osäkra än kontrollgruppen.

Slutsatsen Rickard Östergren drar är att elever med inlärningssvårigheter i matematik kan ha svårt med enskilda förmågor som antalsuppfattning, men att det också kan handla om att man har svårigheter med flera förmågor som till exempel antalsuppfattning ihop med ett nedsatt arbetsminne. Dessa förmågor kan också kompensera för varandra, ett bra arbetsminne kan kompensera för en svag antalsuppfattning och vice versa.

Rickard Östergrens forskning tillhör grundforskningen inom psykologi och han är därför försiktig när det gäller att säga något om tillämpningar i klassrummet.

– En sak man bör ha med sig, när man möter elever som har svårt för matematikämnet, är att det inte alls måste handla om en generellt nedsatt förmåga.  Det är viktigt att man förstår att barn faktiskt kan ha specifika inlärningssvårigheter i just matematik.

Han jämför med hur vi tidigare såg på elever som hade svårt att lära sig läsa.

– Det man kan tänka på, utifrån min forskning, är vikten av att kartlägga om eleverna verkligen har en god taluppfattning. Förstår de vad siffror och symboler betyder? Man kan inte bara lägga på nya moment i matematikundervisningen och förutsätta att alla elever har greppat grunderna.

Rickard Östergren menar att en risk med att använda etiketter som dyskalkyli är att vi tror att alla som får diagnosen har samma behov men så är det inte. Stödet måste fortfarande utformas individuellt.

– Jag tycker generellt att vi ska vara försiktiga med att använda diagnoser, framförallt när det gäller yngre barn. Vi borde snarare möta alla elever på deras funktionsnivå oavsett vad vi kallar det för. Det är jätteviktigt.

Hur ska jag som lärare göra?

– Jag tror att man som vanligt ska vara väldigt lyhörd och göra kontinuerliga bedömningar av vilken effekt undervisningen har. Oavsett om en elev har svårigheter i matematik eller inte så kan man ju som lärare tänka att:” taluppfattning är viktigt”. Så om barnet har svårt med det så får man jobba mer med den biten. Sen får man testa hur det går och prova olika strategier för att barnet ska kunna utveckla en god taluppfattning.