Ny forskning: ”Mjuka kvoter”gör skolvalet rättssäkert

Nya forskningsrön kring skolvalsprocessen presenterades på ett seminarium i Almedalen på tisdagen. Bland åhörarna fanns såväl lärare, skolledare och fackföreningsrepresentanter som riksdagspolitiker.

– De urvalsprinciper vi har idag är sannolikt segregerande i sig. Den bostadssegregation vi ser fortplantar sig och förstärks i ett system baserat på närhetsprincipen. Med kötid är det ju så att de som är födda tidigt, har bra förutsättningar hemifrån och så vidare kommer att ställa sig i kö tidigt. Då är det ju värt att fundera på vilka urvalskriterier vi kunde ha istället, säger Danny Kessel, doktorand på Stockholms universitet, till Skolvärlden.

I den politiska debatten handlar det just nu mycket om för eller emot ett ”aktivt” skolval, alltså ett obligatoriskt system där alla tvingas att välja. Dany Kessels hållning kan beskrivas som ett vetenskapligt ”nja”.

– Idén om att ett obligatoriskt skolval i sig skulle lösa våra problem tror jag inte på. Jag tror att vi skulle ha samma situation som nu eller till och med något värre. Men i kombination med någon typ av kvoter eller lottning eller något annat antagningssystem skulle ett obligatoriskt skolval nog vara en bra idé, säger han.

Den typ av kvoter som han och hans forskarkollega Elisabeth Olme på Stockholms universitet tittat närmare på är så kallade ”mjuka kvoter”. Till skillnad från ren kvotering, där man bestämmer på förhand exempelvis hur många medlemmar i en styrelse som ska vara kvinnor respektive män, är det här ett system som i första hand respekterar familjernas val av skola.

– Familjerna väljer skola, och sedan försöker systemet placera folk på den skola de helst vill gå på. Men i alla sådana här system så kan det ju hända att skolor blir överfulla, och då behöver man en urvalsmekanism som avgör vem som får platsen. Idag är det ofta närhet eller kösystem som avgör om man får den platsen, mjuka kvoter skulle istället säga att den som får platsen är den som bidrar mest till mångfalden på skolan. Man får helt enkelt företräde om man tillhör en grupp som är underrepresenterad på den skolan.

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, deltog på seminariet och hon delar bilden av att det finns problem med dagens system.

– Det finns mycket att göra för att få det svenska skolvalssystemet rättssäkert. Vi blir lite lurade av oss själva när vi pratar om det fria skolvalet utan att definiera det. Man blir antingen för eller emot allt. Men skolvalet är många saker. Det är en oreglerad rätt att välja skola, en oreglerad etablering av skolor, en oreglerad rätt att ta vinst ur skolor. Det har inte lett till någon av de goda effekter vi hoppats på.

Även Liberalernas skolpolitiske talesperson Christer Nylander var på plats. Han ser samhällsnyttan i ett skolvalssystem som premierar större mångfald på skolorna, men menar samtidig att det kan stå i konflikt med elevens bästa.

­– Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att människor möts, men det är inte säkert att det är det som gör att den individuella eleven når så långt som möjligt. Grundfrågan är ”hur ser man till att den eleven som behöver en viss lärare får det”. Rättvisa är inte att det är samma överallt, utan att den elev som har störst behov får den bästa läraren, säger han.

Preliminära siffror från Dany Kessels och Elisabeth Olmes forskning tyder på att en sådan förändring av regelverket skulle ha en kraftig påverkan på skolsegregationen, även om den inte skulle gå ner till noll.

– Det vi ser just nu som gör att vi tycker det är värt att undersöka vidare är att skolvalet med de här förändringarna skulle gå från att vara – som det verkar idag – en segregerande kraft till en integrerande kraft. Och utan speciellt stora kostnader. Och fler elever kommer in på sitt förstahandsval, så det borde inte ändra den generella nöjdheten.