Ny forskning om effekter av betyg

Studien från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering är den första någonsin som kartlagt vad betyg i unga år innebär för framtida studier och inkomster. Forskaren Anna Sjögren har följt personer födda mellan 1954 och 1974 genom skolväsendet.
Resultatet visar att avskaffandet av den tidiga betygssättningen på 70-talet lett till att färre barn till lågutbildade klarat sig igenom gymnasiet. Av 100 barn var det 2-3 fler pojkar och 2-4 flickor som inte tog gymnasieexamen.
Däremot gick fler söner – men inte döttrar – till högutbildade föräldrar vidare till högskolestudier. Dessa pojkar fick senare i livet också högre inkomst, visar IFAU-rapporten.

"Gynnar inte svaga"

– Till skillnad från vad som ofta hävdats i debatten gynnar betygsfrihet inte de svagaste grupperna. Tvärtom verkar barn som klarar sig sämre i skolan och som kommer från studieovana hem att ha gynnats av tidiga betyg, säger Anna Sjögren till Upsala Nya Tidning.
Forskningsresultaten välkomnas av utbildningsminister Jan Björklund, som uttryckt att han gärna skulle se betyg ännu tidigare än från årskurs 6, som är tänkt  att införas från 2012.
– Det här bekräftar vad vi egentligen alltid har vetat – att betyg är arbetarbarnens bästa vän, säger han till TT.
Miljöpartiets skolpolitiske talesman Mats Pertoft säger till TT:
– Felet som gjordes på 70-talet var att betygen inte ersattes med ett verkligt alternativ.