torkel_klingberg_svt

”Vi ska fokusera på vad vi kan göra för att kompensera för olikheterna”, säger hjärnprofessorn Torkel Klingberg.

| Foto: Ulla Montan och SVT
Hjärnforskning

Hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Torkel Klingbergs bästa tips från dokumentären
  • Aktiv framplockning. En snabb frågesport är ett odramatiskt sätt att återkalla kunskap och motverka att eleverna bara lär sig inför proven.  
  • Uppmuntra kämparanda (grit).
  • Flexible Mindset. Det är viktigt att se att kompetens är resultat av träning.
  • Uppmärksamhet kan tränas upp.
  • Sömn, motion och lagom mycket stress.

Att hjärnträning fungerar syns med hjälp av magnetkamera och EEG. Träning påverkar hjärnans arkitektur, och barns hjärnor är extra formbara.

Numera finns vetenskapliga bevis på hur inlärning fungerar och alltså hur undervisningen bör utformas. I den amerikanska dokumentären ”Bästa skolan”, som har visats i två delar i ”Vetenskapens värld” (SVT och SVTplay), skildras den senaste hjärnforskningen och hur den kan användas för att skapa en mer likvärdig skola.

– Man kan inte låtsas att alla har samma förutsättningar, men vi ska inte ha fokus på det utan fokus är på vad vi kan göra för att kompensera för olikheterna. Kompetens inom läsning och matte kommer alltid att vara ett resultat av träning. Även om du är född med större svårigheter, kan man kompensera det, säger Torkel Klingberg till Skolvärlden.

Han är professor i kognitiv neurovetenskap, samt författare till flera böcker om hjärnvetenskap och barns lärande.

Dokumentären visar att det är vanligt att amerikanska barn från svåra socioekonomiska förhållanden har svårare att koncentrera sig i skolan, det är helt enkelt inte en värdefull kunskap i deras miljö.

Bland annat visar en forskare hur barn i skolor med extremt hög andel fattiga elever och elever som lever i mycket våldsamma miljöer ofta har annorlunda arkitektur i sina hjärnor. Områden i hjärnan som aktiveras under till exempel läsning är helt enkelt mindre.

– USA är ett väldigt ojämlikt land, medan Sverige är ett av de jämlikaste länderna i världen. Det där tror jag inte är lika relevant för Sverige, säger Torkel Klingberg.

I ett experiment får barn i skolor med stor andel barn som lever i fattigdom öva på att ignorera distraktion. Det visar sig att de utsatta områdena i hjärnan förstärks.

­– I grunden är det ett politiskt problem och inget som kan lösas med en magnetkamera, säger Torkel Klingberg.

I ”Bästa skolan” visas också projekt där skolor och föräldrar enas och samarbetar kring eleverna och deras behov av koncentrationsträning. Vetenskapen har också slagit fast sambandet mellan läsförmåga och inlärningsförmåga. I de utsatta skolorna sjunker också elevernas läsförmåga drastiskt under sommarlovet.

Genom att engagera föräldrar i elevernas läsningsprojekt har utsatta skolor lyckats bryta trenden. Hjärnforskningen kan bekräfta. I hjärnan är de båda områdena Brocas och Wernickes inblandade i läsning, och magnetkameraundersökningar visar att de växer med hjälp av lästräning.

Men det visar sig också att känslor har stor betydelse. Att öva på grit (uthållighet) och att ge obligatorisk studievägledning och coachning till de mest utsatta eleverna visar sig också vara effektivt och höja resultaten i skolorna.

I Sverige satsar Helene Hellmark Knutsson, (S) minister för forskning och högre utbildning, på att närma vetenskap och klassrum så att hjärnforskningens fynd kommer till användning i skolvardagen.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att överbrygga gapet. Ett sätt är att vetenskapen får större plats i lärarutbildningar och fortbildning, säger Torkel Klingberg.

Mycket av det som kommer fram är inga nyheter för erfarna lärare. Vad gör vetenskapen för nytta då?

– Det finns många idéer som vi har och man säger ofta om psykologisk forskning att ”det visste vi redan”, bara för att man trodde något. Men det är först med systematiska studier vi kan belägga en effekt. Förr trodde man till exempel att pengar skulle ha effekt på barns motivation, men det visade sig inte vara fallet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm