Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet
Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem.
”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.
– Det har blivit roligare att vara lärare, säger Cecilia Olsson, en av lärarna som deltagit i studien.
Good Behavior Game är ett skolbaserat universellt program, som har uppvisat goda och breda långtidseffekter, huvudsakligen för barn i åldrarna 7-9 år. Det utvecklades ursprungligen av lärare för att skapa lugn, trygghet och studiero i klassrummet. Om lärare kan rustas för att tillsammans med barnen forma en klassrumsmiljö där de både kan utveckla akademiska och sociala färdigheter, kan det bidra till minskad risk för flera olika typer av problematik.
Den svenska studien genomfördes i Stockholmsregionen där sammanlagt 14 lärare har deltagit. Forskningen är den första vetenskapliga prövningen av en svensk kulturanpassad version av ”PAX Good Behavior Game”. Resultaten tyder på att efter fem månaders uppföljning finns positiva effekter avseende lärares upplevelse av stress och förekomsten av störande och icke-fokuserade beteenden i klassrummet, samt en ökning av barnens prosociala färdigheter.
Läs rapporten här.
Stressen ökar inom alla lärargrupper och samtidigt visar aktuell forskning att förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är hög.
För att vända den dystra trenden bestämde sig flera aktörer – bland annat den ideella föreningen Vestigio, Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet – att inleda en pilotstudie i november 2016 kring en metod som går under namnet ”PAX i skolan”.
Den bygger på att klasslärare och lågstadieelever tillsammans, och i enlighet med skolans värdegrund, kommer överens om hur de ska arbeta för att främja en bra klassrumsmiljö. I maj 2017 avslutades studien och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende har minskat till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.
– Vi vet att det finns ett stort behov av att lösa detta med tanke på att arbetsmiljöproblemen inom skolan har varit så pass tydliga under många år. Vi tror att det här arbetssättet kan vara en del i lösningen på arbetsmiljöproblemen, och flera andra utmaningar, som lärare och elever står inför, säger Magnus Johansson, som arbetar på Vestigio och är projektledare för studien.
Det har blivit mycket lugnare i klassrummet.
Ett första steg i arbetet med PAX är en vision över vad barnen och läraren tillsammans vill göra och uppleva mer och mindre av för att skapa det klassrum de vill ha. Detta liknar på många sätt arbetet med klassrumsregler som görs på olika sätt i svenska klassrum. Det PAX bidrar med är arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen samtidigt som ordinarie klassrumsverksamhet fortgår.
– Det är väldigt likt hur man jobbar med värdegrunder och klassrumsregler i många fall, men skillnaden är att man håller det här levande varje dag. Genom att läraren inför aktiviteter frågar eleverna: ”kan du ge mig några exempel på vad vi ska göra mer av för att det här ska bli en trevlig aktivitet”. Sedan är det viktigt att stämma av efter aktiviteten vad eleverna sett som fungerade, säger Magnus Johansson.
Ett av verktygen i PAX kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för spelet och en gräns för hur många regelöverträdelser varje grupp kan göra för att klara det. Efter att spelet är slut får alla grupper som klarade att hålla sig under gränsen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter.
De här aktiviteten ska fungera som uppmuntran, och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek, och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.
– Det har visat sig fungera jättebra. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen blir mer delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad man vill ha. Det är jätteviktigt.
Samtliga 14 lärare som deltog i studien säger i uppföljningsarbetet att de gillat att arbeta med PAX och kan fortsätta använda metoden. En styrka med metoden är att den är enkel att använda.
– Det som vi fastnade för, förutom det här med långtidseffekterna, var att det verkade vara relativt enkelt för en enskild lärare för att ta till sig av det här. PAX ger snabbt mer tid till undervisning eftersom det blir lugnare i klassrummet och övergångar går snabbare, säger Magnus Johansson.
En av lärarna som deltagit i studien med sin klass är Cecilia Olsson, grundskolelärare på Vittra Brotorp. Hennes klass hade tidigare ofta en orolig stämning under lektionerna. Det kunde vara högljudd nivå, stirrigt i klassrummet och dagliga konflikter mellan eleverna.
Men några veckor in i studien tyckte hon sig se en förändring.
– Min första upplevelse var: ”hur ska eleverna ta detta?”. Men det visade sig att alla eleverna tog det jättebra – och det har blivit mycket lugnare i klassrummet.
Sedan studien sattes igång i november har hon fortsatt att använda sig av PAX varje dag i undervisningen.
Har det lett till en bättre arbetsmiljö?
– Ja, det tycker jag verkligen. Det har blivit roligare att vara lärare för det är roligare för barnen, då är det roligare att undervisa. Att kunna ha helt tyst i klassrummet är fantastiskt. Jag tror många lärare sitter och klurar på hur man ska göra för att alla elever ska vara tysta när man har en genomgång.
Hela rapporten finns att läsa här.