larare_jobb
Lärarbrist

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Mer om siffrorna:

Antalet nyanmälda lediga lärarjobb i Sverige under januari 2018 (januari 2017):

Gymnasielärare 495 (463)
Grundskollärare 2 093 (2 431)

Februari 2018 (februari 2017):

Gymnasielärare 519 (463)
Grundskollärare 2 605 (2 177)

Mars 2018 (mars 2017):

Gymnasielärare 936 (937)
Grundskollärare 4 349 (5 181)

April 2018 (april 2017):

Gymnasielärare 1 321 (1 411)
Grundskollärare 5 162 (5 378)

Maj 2018 (maj 2017):

Gymnasielärare 1 289 (1 592)
Grundskollärare 5 956 (6 445)

Juni 2018 (juni 2017):

Gymnasielärare 1 031 (1 264)
Grundskollärare 4 123 (5 291)

Juli 2018 (juli 2017):

Gymnasielärare 416 (520)
Grundskollärare 1705 (2481)

Totalt: 

6 007 gymnasielärare under perioden januari till juli 2018
6 650 gymnasielärare under perioden januari till juli 2017

25 993 grundskollärare perioden januari till juli 2018
29 384 grundskollärare perioden januari till juli 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Det är stor lärarbrist i Sverige och många varnar för utvecklingen de kommande åren. Men tittar man på antalet gymnasie- och grundskollärarjobb som utannonserades via Arbetsförmedlingen under perioden januari till juli i år så har siffran minskat jämfört med samma period förra året, enligt ny statistik.

Totalt utlystes 32 000 lärarjobb för gymnasie- och grundskollärare under 2018 genom Arbetsförmedlingen (varav 6 007 var för gymnasielärare och 25 993 var för grundskollärare). Under samma period 2017 låg siffran på 36 034 (varav 6 650 var för gymnasielärare och 29 384 var för grundskollärare). Totalt rör det sig alltså om 4 034 färre lärarjobb under årets första sju månader.

En av orsakerna till att det finns färre lediga lärarjobb att söka kan vara att antalet elever i grundskolan minskar, menar Erik Hauer, arbetsmarknadsanalytiker hos Arbetsförmedlingen.

– Det är svårt att säga vad den här lilla minskningen kan bero på. Men det kan vara så att barngrupperna är något mindre. Det kan också vara så att ganska många lärare gick i pension för några år sedan och att man har lyckats täppa till de luckorna. Men jag skulle inte dra så stora växlar av siffrorna i och med att det rör sig om små skillnader, säger han.

Enligt Erik Hauer skulle en annan anledning kunna vara att skolorna har hittat andra lösningar. 

– De kanske anställer assistenter till lärarna så att de får mindre administrativt att göra. Men man får inte glömma att efterfrågan fortfarande är hög på lärare, säger han. 

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, höjer ett varningens finger efter att ha sett siffrorna och poängterar att det är väldigt viktigt att titta på orsakerna bakom uppgifterna.

– Det finns en risk att man har plockat in andra yrkeskategorier eller att man har plockat in obehöriga lärare. Det finns även en risk i att lärare har fått en ökad arbetsbelastning och att man borde ha fler lärartjänster utannonserade – men att man inte har råd att tillsätta dessa. Då blir det mer att göra för de lärare som redan arbetar, säger hon och tillägger:

– Sedan är det klart att hade siffrorna varit tvärt om så hade det varit lätt att säga att det är jättedåligt. 

Även om de nya siffrorna kan tolkas som svagt positiva så vet man att läget för lärarrekryteringen är väldigt tuff och allt pekar på att det kommer att bli sämre framöver, menar Åsa Fahlén. 

– Under en överskådlig framtid har vi ett stort problem med att vi saknar legitimerade lärare. Det innebär att vissa saker måste man jobba med på längre sikt, och som tar tid, för att lösa problemet. Sedan under tiden måste man hitta akutlösningar i nuläget, som man kanske sedan ska plocka bort. Därför att långsiktigt är det kanske inte så vi ska ha det, men vi kanske tvingas att ha det så nu. Det är alltid en balansgång för oss som förbund. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm