Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Under höstterminen 2017 sjösattes det nya projektet ”När jag lär mig mår jag bra” i skånska Bjuv för att fortsätta höja skolresultaten i kommunen. Satsningen på pedagogisk utveckling ingår som en del i ett pilotprojekt som har engagerat elever och lärare i årskurs nio på Ekeby skola under det senaste läsåret.

Med hjälp av så kallad genrepedagogik i undervisningen har man lyckats göra eleverna medvetna om språkliga mönster i texter, och det gör det enklare för dem att tillägna sig nya kunskaper i alla ämnen.

Eva Elg arbetar som specialpedagog vid elevhälsan i Bjuv och är ledare för pilotprojektet. Hon tycker att arbetssättet med språk i alla ämnen och genrepedagogik är ett sätt att ge alla elever demokratiska förutsättningar.

– Det är ett arbetssätt som är viktigt på så många plan. Arbetssättet kommer att skapa en mer likvärdig skola och gör att alla barn få samma möjligheter senare i livet, säger hon.

Under vårterminen har Fredrik Hansson, universitetslektor vid Malmö universitet, presenterat det nya arbetssättet för lärare vid en forskningscirkel och varit stöttande under arbetsprocessen.

– Målet i det här har varit att man inte bara ska gå en kurs i en metod, utan att man i stället som lärare skulle utveckla sin professionalitet. Att man tänker efter vad det är för komponenter som bidrar till att det fungerar, säger Fredrik Hansson.

– Det här arbetssättet kommer att öka lärarnas professionalitet. Så att de själva kan fatta beslut och använda vissa delar ur en metod snarare än att försöka tillämpa hela paketet på en gång. Det gör att man inte blir en som bara följer ett recept, utan man blir en som kan utnyttja delar i receptet i stället.

När man talar om genrepedagogik blir det ofta att man pratar om den så kallade cirkelmodellen inom området, och att man ska utföra lektionerna och deras innehåll i en viss ordning. Men det finns samtidigt så mycket annat inom modellen som man inte får glömma bort, menar Fredrik Hansson.

– Det handlar även väldigt mycket om förberedelsearbete, hur man sköter dialoger i klassrummet och hur läraren går in och pendlar mellan att själv ha kontrollen över saker och ting och sedan låta eleverna jobba lite friare, säger han och tillägger:

– Det har varit ett frivilligt deltagande med stort intresse bland lärarna. Det är en sak som har gjort att det har blivit så goda resultat och ett bättre arbetsklimat. 

Arbetssättet i kommunen har bland annat resulterat i grupparbeten där eleverna har utvecklat egna visioner för hur tryggheten och trivseln ska öka i Bjuv. 

– Trivs eleverna i skolan och vardagen så ökar ju förutsättningarna för att få bättre betyg. Över 90 procent trivs i skolan visa våra undersökningar. Det har dessutom blivit ett lugnare arbetsklimat för lärarna, säger Eva Elg.

Satsningen har möjliggjorts med finansiella medel från Skolverket. Arbetet har redan gett utdelning i form av förbättrade studieresultat bland eleverna. När niorna gick ut i våras var omkring 84,3 procent behöriga till gymnasiet. I julas indikerade betygen att det bara var ungefär hälften som skulle klara måluppfyllelsen.

– Jag tycker att det är fantastiska siffror och en häftig resa vi har gjort tillsammans. Lärarna har slitit jättehårt för att få alla elever involverade, och satt fokus på att eleverna ska påverka sin egen situation. Det tror jag är väldigt viktigt, säger Eva Elg.

Under kommande läsår ska arbetssättet även testas i årskurs 7–9 på Ekeby skola i Bjuvs kommun. I framtiden hoppas man att arbetssättet ska spridas vidare till fler skolor.

– Vi ser att det går bra och kommer fortsätta jobba hårt för ännu bättre resultat. Snart tror jag att fler skolor kommer att inspireras, säger hon.