Ny miljö utvecklade Ingrid som lärare

Ingrid Palmqvist, lärare i svenska i årskurs 6–9 på Fjällenskolan i Järfälla, har under SETT-dagarna i Stockholm uppmärksammats för hur hon under 2014 tillsammans med sina elever fick göra en ”make over” av klassrummet. Detta för att undersöka hur det skulle påverka de pedagogiska förutsättningarna.

Skolan var nyfiken på att se hur man kunde utmana den traditionella bilden av ett klassrum och hur man kunde omorganisera för ett interaktivt och mer dynamiskt lärande med läroplanens förmågor i fokus. Skolledningen utlyste en tävling där den klass som hade det bästa förslaget skulle belönas med 100 000 kronor till att designa ett nytt klassrum för. Vann gjorde Ingrid Palmqvists klass.

– Vi har en nyfiken skolledning som tyckte att vi skulle prova på hur andra typer av lärarmiljöer skulle kunna fungera på vår skola. Och eftersom vi jobbar på lite nya sätt, bland annat med mer digitalisering av undervisningen, valde man att anpassa våra miljöer efter det, berättar Ingrid Palmqvist.

De allra flesta lärarna på Fjällenskolan blev nyfikna och entusiastiska inför det nya klassrummet.  Alla var dock inte lika positiva. Några lärare tyckte det var jobbigt med att man inte hade någon kateder och andra undrade om eleverna skulle bli slappa för att de satt i klassrummets säckkuddar. Det största tvivlet var hur man skulle lösa behovet av skrivytor.

– Många får ompröva sin lärarroll i och med det nya klassrummet. Det gör skillnad i det fysiska när man inte har det kantiga att förhålla sig till. En vanlig sak som många har tagit upp med omformningen av klassrummet är hur man ska skriva prov. Men det fungerar alldeles utmärkt. Någon gång har jag fått väcka en tonåring, men det är inte mer än så, berättar Ingrid Palmqvist.

Hon menar att det nya klassrummet bidrar till mer samtal, bjuder in till mer aktivitet och framför allt blir man inte lika låst i sin undervisning som lärare. Men kräver den nya klassrumsmiljön något nytt av henne som lärare?

– Värdegrundsarbete är otroligt viktigt när man har ett sådant här klassrum. Min klass som jag har nu är en otroligt lugn grupp. Man behöver vara väldigt lugn och uppmärksam som lärare också, och ha en ständig dialog med eleverna, säger Ingrid Palmqvist och tillägger:

– Jag undervisar också i ett annat klassrum, ett traditionellt sådant, och jag upplever att det är en enorm skillnad. I det nya rummet vill ju eleverna komma in, medan i det andra klassrummet längtar eleverna till att få komma ut.

Ingrid Palmqvist upplever att det är stor skillnad och hon trivs mycket bättre i det nya klassrummet.

– Jag blir inte lika inlåst i vem jag måste vara i det nya rummet. Jag får kliva fram och ha nära samtal med eleverna i stället för att gå till en bänk. Det är en fysisk skillnad i hur jag förhåller mig till eleverna. Jag tror det är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.

Upplever du att resultaten har blivit bättre?

– Det är svårt att utläsa studieresultat, men den klassen som går i det här klassrummet presterar väldigt bra. De jobbar mycket bättre i det nya klassrummet. Eleverna har fått ett ökat självförtroende och det är en stor andel elever som har lyfts av det nya klassrummet. Jag tycker skolorna borde satsa mer på miljön, säger Ingrid Palmqvist.

Hennes tips till andra lärare som vill omforma sina klassrum är att det inte behövs läggas allt för mycket pengar för ett bra resultat. I stället ska man tänka på hur man möblerar och framför allt fundera på vad man vill göra i rummet man vill utforma och sedan anpassa miljön därefter.

– Skapa miljöer där elever och lärare gemensamt kan jobba i projektform, röra på sig och samarbeta. Inte för att skriva prov. Ett annat tips är att få med eleverna i arbetet av nya miljöer. De besitter en enorm förmåga med att komma med kloka förslag. Man tror ofta att de ska föreslå lianer i taket, men det är inte så. De har bra förslag för de vet vad de behöver.