”Öppna lärare blir bra förebilder”
Medvetenheten om hbtq-frågor har växt och toleransen ökat i samhället, men fortfarande anser var tionde lärare att det råder en intolerant stämning på deras skola. Ett av Prideveckans seminarier gav sig i kast med att reda ut varför och hur det kan förändras.
Mer än två tredjedelar av lärarna anser att stämningen på skolan är tolerant, men precis som i en studie från 2006 uppger en tiondel av lärarna att det finns homofobiska attityder på deras skola. Dessutom tror hälften av lärarna att det finns lärare och elever på skolan som skulle ha problem med att det började en ny lärare eller elev som var öppet homo- eller bisexuell.
– När det gäller lagstiftningen har vi i princip allt på plats. Nu gäller det attitydförändringar, att ta död på fördomarna. Där tycker jag att förskolan har kommit väldigt långt i jämställdhetsarbetet och frågor om att familjer kan se olika ut. Det är något man måste föra vidare till skolvärlden, sa riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP), som var medlem i panelen.
I rapporten framkom också att många lärare fortfarande är osäkra på om deras skola skulle kunna hantera trakasserier av personer inom hbtq-gruppen och en fjärdedel efterfrågar utbildning – något paneldeltagarna inte var förvånade över.
– Tyvärr tror jag nog att det är så. Jag tror tyvärr det är en utopi att tro att alla ska kunna det här men det ska finnas människor i organisationen som kan stödja dem som behöver hjälp i konflikter och trakasserier för det förekommer, sa paneldeltagaren Ingela Fondin, vice ordförande Sveriges Skolledarförbund.
Hennes erfarenhet är att dagens lärarkandidater saknar tillräcklig kompetens och flera i panelen höll med.
– Vi har en brist i likvärdighet när det gäller lärares förmåga att hantera konflikter och värdegrundsfrågor för lärarutbildningen ser olika ut på olika lärosäten. Samtidigt är det annorlunda att vara ung i dag jämfört med när de flesta lärare var unga. Därför måste det här med konflikthantering ständigt uppdateras för lärare och då är det jätteviktigt att ha med eleverna, sa Freddy Grip från LR Stud.
Barbro Westerholm konstaterade att politikerna nu har en viktig uppgift.
– Vi har tidigare haft detaljreglering sen har vi gått över till mer normerande lagstiftning men det visar sig ju att det inte räcker, så vi måste alltså göra mer. Det som regeringen har gjort är att i den nya lärarutbildningen ange väldigt tydligt att sex- och samlevnadsfrågor ska finnas med och Skolverket ska ge stöd för det, men nu hör jag att det är olika på utbildningarna och då finns anledning det att följa upp det, sa hon.
I panelen satt också Camille Trombetti ordförande för demokratiska utskottet på Södra Latins gymnasium. Hon har varit med och arbetat för ett mer normkritiskt klimat på sin skola. Tillsammans har eleverna bland annat fått igenom ett könsneutralt omklädningsrum.
– På gymnasial nivå är det nog ofta eleverna som tar hand om de här konflikterna. Ibland kan jag känna att det behövs en vuxen person som är kunnig, men att det inte finns för att vår generation generellt sett är kunnigare inom hbt-området än vad vuxna på skolan är, sa hon.
Ingela Fondin poängterade att behoven ser olika ut på grund- och gymnasieskolor.
– I grundskolan är det oerhört viktigt att jobba med föräldrarna som en viktig kraft. Vi brottas framför allt med nätkränkningar för även om det sker utanför skoltid så blir skolan en arena för det. Vi behöver arbeta med attitydförändringar och föregå med goda exempel. Det gäller att skapa förutsättningar för till exempel homosexuella att våga säga att här är jag för då blir de väldigt bra förebilder för eleverna.