kemilektion
Pedagogiska konsekvenser

Rädsla för risker får lärare att skippa viss undervisning

Lärare har alltid varit noga med säkerheten. Självklart ska laborationer vara säkra. Och åker tjugo barn på utflykt så ska alla tjugo vara med på bussen hem igen. Men ett större fokus på risk och en rädsla för att bli anmäld får lärare att avstå från pedagogiska moment som tidigare har varit självklara. 

– Det vi såg, i vår undersökning, var att det didaktiska rummet har krympt på grund av risktänkandet. Det inverkade på hur lärarna agerade i olika situationer, säger Per Lindqvist, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet i Kalmar.

Han har tillsammans med kollegan Ulla Karin Nordänger undersökt hur lärare förhåller sig till risker och vilka konsekvenser det får. Under projektet intervjuades ett antal lärare och en enkät genomfördes bland knappt 500 förskollärare och grundskollärare i Kalmar kommun.

– Många av lärarna sa att de i dag avstår från att göra saker som de gjort tidigare. Rädslan över att till exempel bli anmäld överväger de pedagogiska vinsterna, säger Per Lindqvist.

En av de intervjuade lärarna berättade att han inte längre gör vissa laborationer, trots att han tyckte att eleverna lärde sig mycket av dem. Risken att något skulle kunna gå snett gjorde att han avstod. Andra berättade att de inte längre gör exkursioner.

– Vi såg också en annan typ av risktänkande. Törs jag som kvinnlig idrottslärare gå in i pojkarnas omklädningsrum? När vi pratade med män i förskolan blev det väldigt tydligt att man använder sig av olika strategier för att inte bli misstänkt för något, till exempel att man är försiktig med hur man tar i barnen.

Per Lindqvist menar att utvecklingen hänger ihop med att vi lever i ett granskningssamhälle där ”kunden” kräver transparens. Även andra yrkesgrupper, som polis och vårdpersonal blir granskade på ett annat sätt än tidigare.

– Vi ser en helt annan relation mellan föräldrar och skolan idag. Det är positivt på många sätt, naturligtvis. Skolan är en demokratisk institution och medborgarna måste få vara med och påverka och se vad som händer där. Men det får också konsekvenser för lärarna.

En sådan konsekvens är merarbete i form av ökad dokumentation.

– Vi kallar det för en försäkringsstrategi. Det finns naturligtvis dokumentation som är bra och som fyller en pedagogisk funktion. Men det finns också en slags dokumentation som lärarna gör för att ”ha ryggen fri” som de sa. Många lärare har en rädsla för att i framtiden kritiseras för olika tillkortakommanden och då har man dokumentation som bevis, säger Per Lindqvist och fortsätter.

– I intervjuerna kom detta fram väldigt tydligt. Så fort en förälder ringer så antecknar man och sparar lapparna. Det förekommer också att man upprättar kontrakt där föräldrar skriver under på vad man kommit överens om. Så kan man gå tillbaka till detta längre fram. Naturligtvis innebär det merjobb för lärarna.

Vad säger lärarna själva?

– Det finns lärare som säger, äsch den laborationen har jag alltid gjort, det tänker jag fortsätta med. Men den övervägande delen av lärarna tycker att det här är ett problem och lite jobbigt.

Är rädslan för att råka illa ut befogad?

– Föräldrar har intagit en annan position nu i granskningssamhället. Långtifrån alla förstås, men en del föräldrar har, som lärarna uttryckte det, ”kniven i fickan” och då garderar lärarna sig genom att vara extra försiktiga. Samtidigt visar undersökningar att skolan aldrig varit så trygg och säker som nu, säger Per Lindqvist och fortsätter.

– Lärare är och har alltid varit noga med säkerhet. Det som har förändrats är att man nu också är rädd för att bli anmäld eller uthängd i media till exempel.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm