Regeringen utreder högskolans utbildningsutbud

Skolvärlden har vid flera tillfällen rapporterat om att lärarutbildningarna inte är dimensionerade efter samhällets behov. Samtidigt saknas statistik över vilka typer av lärare som i dag utbildas vid landets lärosäten. Till exempel är matematikämnet dubbelt så stort som SO-ämnena tillsammans i grundskolan, men trots det utbildas det betydligt fler SO-lärare.

– Lärosätena erbjuder utbildningar utifrån vad de har kompetens och examensrätt för, kopplingen till arbetsmarknaden är ganska liten, har Mats Tegmark, utvecklingsledare för lärarutbildningsområdet Högskolan Dalarna och ordförande i Lärarutbildningskonventet, tidigare sagt till Skolvärlden.

Nu ska alltså lärarutbildningens och övriga högskoleutbildningars dimensionering utredas, även om regeringen i ett pressmeddelande uttrycker att faktumet att universiteten och högskolorna själva ansvarar för vilka utbildningar lärosätet ska ha och hur de ska läggas upp ”i grunden en bra princip”.

Utredaren Lars Haikolas uppdrag är att beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan under de senaste 20 åren, både på nationell nivå och på lärosätesnivå. Han ska dessutom göra en bedömning om hur väl utbildningsutbudet är avvägt i förhållande till kvalitetskrav och efterfrågan hos studenter och arbetsmarknad. Utredningen ska också titta på om utbudet behöver förändras för att matcha framtidens behov.

I uppdraget ingår också att se över sommarkurser och distansutbildning, examensfrågor och möjligheten att använda mer nätbaserad utbildning (MOOC, Massive Open Online Courses). Även lärosätenas användning av ersättningsbelopp för utbildning ingår i utredningen som ska presenteras senast den 15 oktober 2015. Lars Haikola kommer att lämna uppdraget som universitetskansler i juni, vilket är något innan hans förordnande går ut.