”Resultaten börjar sjunka tidigt”

Många ämnen avhandlades under seminariet ”Skolresultaten sjunker – vem vet varför?” där fyra nationalekonomer diskuterade skolans sjunkande resultat och vad som går att slå fast och inte.

Något det inte råder någon tvekan om är att resultaten sjunker, på alla nivåer och i alla ämnen. En av deltagarna, Björn Öckert, sa under seminariet att det tycks som att resultaten börja falla i slutet av 1980-talet, redan innan de stora skolreformerna. Det måste inte betyda att reformerna inte alls påverkat den fortsatta utvecklingen, sa han, men vi vet inte exakt hur.

– Däremot vet vi att nedgången börjar väldigt tidigt i skolan, i årskurs tre och årskurs sex och de nedgångarna lever sedan kvar och förstärks senare i skolåren. Om vi ska vi försöka hitta förklaringar till varför resultaten faller måste vi börja tidigt i skolan, det tycks vara något som sker under de tidiga skolåren, kanske i förskolan eller till och med utanför skolan, säger Björn Öckert till Skolvärlden.

Under seminariet lyfte man svårigheterna med att slå fast orsakerna till de sjunkande resultat. Bristen på mätbara data är en orsak, att effekterna av olika reformer kan kompensera varandra, en annan.

– Varför vet vi så lite? Det beror till exempel på att vi inte haft information om hur det går för eleverna, i alla fall inte på central nivå, förrän alldeles nyligen. Först nu kan man börja titta på ett förädlingsvärde, alltså skillnaden mellan resultat i sexan och trean, nian och sexan. Det kan vi göra först nu.

Vad beror det på att tappet börjar så tidigt?

– Nu spekulerar jag. Men det finns en del saker som vi kan utesluta. Det tycks inte handla om lärarkvalitet, inte så långt tillbaka i tiden, det tycks inte vara friskolorna, inte decentralisering så som vi kan mäta det. Då kvarstår någonting som händer i skolorna, alltså sättet att undervisa på. Men detta är något vi spekulerar i, det finns fortfarande väldigt lite trovärdig evidens som skulle kunna visa att det är just det som händer.

–  Sen återstår frågan, så vad gör man då när någon börja halka efter. Och det vet inte jag.

Man jämför gärna med Finland och en sak som brukar tas upp är att man i Finland tidigare sätter in åtgärder för elever med svårigheter.

– Ja, och det tror jag att det finns evidens för, i alla fall vad gäller när man sätter in stödinsatser och att man gör det tidigare i Finland. Jag har dock inte tittat på detta själv. Rent allmänt tror jag att det är bättre ta tag i problemen tidigt. Det får konsekvenser för den fortsatta skolgången.

Under seminariet slogs också fast – stick i stäv med vad som ibland påstås – att mindre klasser har positiva effekter för eleverna.

– Det är jättesvårt att forska om de här sakerna. Många som har försökt tittar bara på hur det ser utan att ta hänsyn till bakomliggande faktorer. Det är inte ovanligt att svaga elever går i mindre klasser. Tittar man då bara på resultat så ser det ut som att det grå jättedåligt för dem som går i små klasser. Men det behöver inte bero på att det är dåligt med små klasser utan beror på att eleverna där hade ett sämre utgångsläge.

I Björn Öckerts forskning hanterade man problemet genom att utgå ifrån den klasstorleksregel som fanns när skolan var statlig och som sa att högst 30 elever fick gå i en mellanstadieklass. Var det upp till 30 elever i årskurs fyra så bildades en klass, var de 31 så delades den upp i två.

– Givet att vi tror att skolor med 30 eller 31 elever är ganska lika så kan vi jämföra. De som gick i mindre klass på mellanstadiet klarade sig mycket bättre både på mellanstadiet och under hela utbildningssystemet. De skaffar sig lite längre utbildning och har högre lön som vuxna. Rent samhällsekonomiskt kan man alltså räkna hem den ganska dyra investering det är att satsa på fler lärare.

En vanlig invändning är att kvaliteten på läraren har större betydelse än klasstorlek.

– Det är ingen motsättning, fler bra lärare är bättre än färre bra lärare. Men problemet med talet om lärarkvalitet att det är mycket svårare att mäta och att veta hur man med politiska medel ska uppnå högre lärarkvalitet. Klasstorlek och lärartäthet är mycket enklare att med politiska beslut förändra.