barn_elev_hemma_ledsen
Forskning

Risk för gymnasieavhopp när föräldrar saknar arbete

Om föräldrar saknar arbete, trots att de är högutbildade, ökar risken för att eleverna hoppar av gymnasiet, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
– Detta kan inte bara ligga på skolan att lösa, det är en betydligt mer komplex fråga än så, menar Torun Österberg, en av forskarna bakom studien .

Om studien

Forskningsartikeln “Why do some young adults not graduate from upper-secondary school? On the importance of signals of labour market failure” är publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research.

Bakom studien står tre forskare
Torun Österberg, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet
Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet
Katarina Katz, lektor i nationalekonomi, Karlstads universitet

Generellt sett minskar risken för gymnasieavhopp om en elev har högutbildade föräldrar medan elever till lågutbildade föräldrar i högre utsträckning inte slutför sin gymnasieutbildning. Men nu visar en ny forskningsstudie från Göteborgs och Karlstads universitet att skyddseffekten av att ha en högutbildad förälder försvinner om föräldern inte har arbete.

– Om man har en högutbildad arbetslös förälder är man helt plötsligt jämförbar med någon som har föräldrar som bara är grundskoleutbildade. Så hela den här skyddseffekten försvinner om föräldern inte får jobb trots sin utbildning, säger Torun Österberg, docent i Socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Samma sak gäller om många i omgivningen är högutbildade arbetslösa.

– Studien visar att det har enorma effekter. Det gjorde att risken för avhopp steg markant, säger hon.

Idén till forskningen fick hon efter ett möte med en invandrad man, nu taxichaufför men som i hemlandet arbetat som ingenjör, och som uttryckte låga förhoppningar om att det skulle löna sig för hans barn att utbilda sig.

Torun Österberg har därför, tillsammans med två forskarkollegor, utifrån statistik, följt samtliga 16-åringar i Stockholm, Göteborg och Malmö mellan åren 2001−2006 och stämt av vilka som vid 21 år ålder inte slutfört sin gymnasieutbildning.

Resultatet visar att om eleverna inte får signaler om att utbildning lönar sig, vare sig från familj eller omgivning, så riskerar det att få negativa konsekvenser. Dessutom, betonar Torun Österberg, visar studien att uppgiften att stävja avhoppen inte bara kan läggas på skolan.

– Vi visar att det här är en mycket mer komplex fråga än att det bara skulle vara ett skolproblem. Man kan inte bara säga att man ska förbättra pedagogiken, ha bättre lärare eller mer resurser för det handlar om mycket mer komplexa saker än så. Vill vi komma tillrätta med avhoppen måste vi också försöka lösa de problem som finns utanför skolan.

Samhället måste till exempel satsa på mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder, riktade till de arbetslösa vuxna som finns i de ungas närhet, så att eleverna ser att utbildning gör skillnad.

Finns det något skolan göra?

– Vi visar att man har mycket större chans att få jobb, om man har en gymnasieutbildning, det gäller även barn till utrikes födda. Det finns en skillnad i förhållande till de som har svenskfödda föräldrar men chansen att få ett jobb stiger enormt om du har gymnasieutbildning, det gäller för alla. Så det är en viktig uppgift för lärare och studievägledare, att förmedla budskapet ett det trots allt lönar sig att utbilda sig.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm