Risk för ökad it-segregering
Teknikutvecklingen går snabbt och skillnaderna ökar mellan elevers och lärares förutsättningar att nyttja den nya tekniken. Christer Berg är it-analytiker och menar att skolan har ett uppdrag att fostra framtidens e-medborgare för att inte skapa ännu större skillnader.
Vilka är utmaningarna för skolan?
– Skolan behöver utgå från hur omvärlden kommer att se ut när eleverna kommer ut. Annars kommer it-segregeringen fortsätta öka och en del elever ha stora fördelar både socialt och när de läser vidare, säger Christer Berg, som bland annat har uppdrag för Dataföreningen och regelbundet skriver på DagensPS.se.
– Skolan ska skapa orädda elever som kan ta vara på de digitala tjänster som finns. Då kommer de inte ha några tekniska barriärer att ta sig över senare i arbetslivet och kan bli bra kravställare.
Christer Berg ser en framtid där datorerna har ”försvunnit”. Vi kommer att använda en myriad av uppkopplade skärmar, glasögon och prylar. Datorkraft, information och avancerade tjänster finns då överallt omkring oss, som en slags digital atmosfär.
– Framtiden handlar om att förstå och dra nytta av allt detta. Vi behöver därför förbereda den nya generationen – skolan bör ta sikte på hur den digitala verkligheten ser ut om fem till tio år. Problemet är att lärarna knappt kommit ikapp nuet.
– De som har ansvaret för att fostra framtidens e-medborgare är sällan själva e-medborgare fullt ut. Det verkar som lärarna är de som sist av alla får information om framtiden.
Vad är det då som behövs? Christer Berg resonerar kring att lärare traditionellt har undervisat i närmast tidlös kunskap, som matematik, språk och historia.
– Baskunskaper är viktiga. Men jag efterlyser nya krav att kunna undervisa hur man använder en snabbt föränderlig informationsteknik.
Han menar också att en sådan satsning skulle bli en stor nationalekonomisk vinst eftersom arbetet för de flesta redan idag till stor del består av att använda digitala tjänster.
– Unga människor tar snabbt till sig det nya. Nu gäller det att få dem att behålla den förmågan högre upp i åldrarna än tidigare generationer.
I förra numret av Skolvärlden efterlyste en entreprenör mer programmering i skolan. Håller du med?
– Visst kan det vara bra med ett kortare inslag av programmering för att förstå hur tekniken fungerar, men det är redan kuriosa. Vi är på väg mot en era där artificiell intelligens kommer att ge oss tjänster som förstår talade instruktioner. Vi talar helt enkelt om för systemen vad vi vill ha utfört – och får det gjort.
Runt hörnet väntar översättning mellan språk i realtid, medan vi pratar med varandra.
– Redan idag finns också teknik som kan höra om vi ljuger eller via kameror tolka våra känslor. Och det här är bara början. Vi kommer att kommunicera med digitala tjänster på samma sätt som vi kommunicerar med människor.
Vi får allt projicerat på våra digitala glasögon eller på närmaste digitala skärm. Men skärmarna blir snart helt annorlunda än vad vi är vana vid. Under 2013 kommer de första mobilerna som är böj- eller ihoprullningsbara.
De elever som haft tillgång till den digitala tekniken i skolan och som fått lära sig använda den till sin fördel kan få ett övertag som är långt större än dagens skillnader. Framför allt gäller det elever som lärt sig omfamna ständiga förändringar i teknikutvecklingen.
– Om förmågan att hantera teknikdrivna förändringar blir utslags-
givande, borde inte lärarna själva skaffa sig denna förmåga? Eller rättare sagt, borde inte skolan se till att lärarna får resurser och kompetens som utjämnar skillnader och förutsättningar?